Från Wikipedia

[redigera] Händelser

• 4 januari - Sveriges fyra första postautomobiler tas i bruk i Göteborg. De ersätter 18 hästar vid posthämtning vid tågen.
• 9 januari - Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt uppvaktar den svenske statsministern Arvid Lindman.
• 18 januari - Eugene Ely utför den första landningen på ett fartyg. Ely flyger ett Curtiss-plan och landar på fartyget USS Pennsylvanias för ändamålet specialbyggda landningsplattform som är utrustad med massor av rep för att bromsa planet vid landningen. Händelsen äger rum i San Francisco.
• Januari - Den sista enligt 1866 års riksdagsordning valda svenska riksdagen sammanträder.
• 4 februari - Ulrich Salchow vinner sitt tionde konståknings-VM i Berlin.
• 11 februari - Carl Larsson ställer ut en skiss till Midvinterblot på Nationalmuseum.
• 12 februari - Gustaf Fröding begravs, varvid 200 000 människor kantar kortegevägen.
• 18 februari - Den första officiellt sanktionerade svenska postflygningen sker.
• 6 mars - Den svenska Skådebanan börjar sin verksamhet.
• 16 mars - Biltillverkaren AB Scania-Vabis bildas genom sammanslagning av de svenska företagen Maskinfabriksaktiebolaget Scania och Vagnsfabriks-Aktiebolaget.
• 18 mars - Den svenska riksdagen beslutar om strafflindring för barnamord.
• 25 mars - Branden i Triangle Shirtwaist-fabriken i New York kräver 146 liv.
• 27 mars - Stockholms stadsfullmäktige beslutar att godkänna Ragnar Östbergs förslag till nytt stadshus.
• 1 april - Marcus Wallenberg tar över som chef för Stockholms Enskilda Bank.
• 6 april - Ett upprop för nationalinsamling till August Strindberg publiceras.
• 21 april - Bolaget AB Isfjorden-Bellsund bildas för att handha den svenska kolbrytningen på Spetsbergen.
• 27 april - Filmen Stockholmsfrestelser av Anna Hofman-Uddgren har premiär. Detta är den första svenska filmen av en kvinnlig regissör.
• April - Frankrike intensifierar kontrollen över Marocko och skickar fler trupper, bland annat till staden Fez där oroligheter brutit ut. Som styrkedemonstration skickar Tyskland kanonbåten Panther till Agadir för att bevaka tyska intressen i landet.
• 16 maj - Den svenska riksdagen anslår medel till byggandet av en ny pansarbåt.
• 15 juni - AB Isfjorden-Bellsunds ångfartyg Viking lämnar Stockholm på sin premiärtur till Spetsbergen.
• 10 juli - 15 000 svenska byggnadsarbetare lockoutas i nästan tre månader.
• 11 juli - Dagens Nyheter startar en debattserie under rubriken "Skada 25-öresböckerna litteraturen?".
• 24 juli - Hiram Bingham återupptäcker Machu Picchu i Peru.
• 21 augusti – Mona Lisa av Leonardo da Vinci stjäls från Louvren.
• 28 augusti - Den första svenska kriminalvårdskongressen öppnas.
• 31 augusti - Den svenska höstmanövern inställs på grund av barnförlamningsepidemi och vattenbrist.
• 1 september - Den svenska censurmyndigheten Statens biografbyrå börjar sin verksamhet. Sverige blir det första landet i världen som får filmcensur.
• 10 september - Val till Andra kammaren i Sverige hålls för första gången efter de nya reglerna. Högern går starkt bakåt, medan socialdemokraterna går starkt framåt. Karl Staaff får i uppdrag att bilda ny regering då socialdemokraterna och liberalerna får majoritet i Andra kammaren.
• 28 september - Italien förklarar Osmanska riket krig. Italien är intresserad av att annektera Libyen som sedan 1835 står under osmansk kontroll. Tripoliskriget bryter ut, men året därpå avträder Osmanska riket området till Italien.
• 7 oktober - Arvid Lindman avgår som svensk statsminister och efterträds av Karl Staaff. I hans regering besätts de två krigsministerpostern av civila för första gången. Karl Staaffs krav på upplösning av Första kammaren för nyval bifalls av kungen, Gustaf V.
• 10 oktober - Revolution bryter ut i Kina. Landets centralkommitté står helt oförberedd och det dröjer inte länge innan den kollapsat. Senare samma år störtas kejsardömet och republik utropas med den från utlandet hemkomne revolutionsledaren Sun Yat-sen som landets förste president.
• 29 oktober - Sigfrid Siwertz Mälarpirater utkommer.
• 5 november - Tusentals åskådare har samlats i Pasadena, Kalifornien för att välkomna Calbraith Rodgers som genomfört den första flygningen över amerikanska kontinenten. Rodgers, som under resan fick stanna 69 gånger, åtföljdes av ett tåg med reservdelar. Flygningen sponsras av ett livsmedelsföretag.
• 17 november - En svensk nykterhetskommitté tillsätts med uppdrag att utreda frågan om rusdrycksförbud.
• 1 december - En svensk försvarsberedning tillsätts. Karl Staaff motsätter sig en ökning av försvarsutgifterna och förlängning av övningstiden, mot högerns och kungens vilja.
• 14 december - Den norske polarforskaren Roald Amundsen når Sydpolen.
• 15 december - Den svenska regeringen inställer tills vidare byggandet av den av riksdagen beviljade pansarbåten.

[redigera] Okänt datum

• Liberala och socialdemokratiska grupper bildas i Första kammaren.
• Sveriges Minuthandlares Riksförbund kräver stopp för den judiska invandringen, eftersom man hävdar att judarna sysslar med illegal gårdfarihandel.
• Svenska Levantlinjen med trafik på östra Medelhavet och Svarta havet bildas.
• Läkemedelsföretaget Pharmacia grundas.
• I den svenska banklagen tillåts affärsbankerna köpa aktier i viss utsträckning.
• Det svenska vattenfallsveket grundas.
• En gummikartell bildas av Sveriges fyra gummifabriker.
• Arvika, Eslöv och Huskvarna får stadsprivilegium.
• Den brittiske atomfysikern Ernest Rutherford skapar en atommodell med kärna och skal.
• Den nederländske fysikern Onnes upptäcker supraledning vid mycket låga temperaturer.
• Centralskolan i Huskvarna i Sverige får en kommunal mellanskola.

[redigera] Födda

• 5 januari - Jean-Pierre Aumont, fransk skådespelare.
• 11 januari - Harald Heide Steen, norsk skådespelare.
• 14 januari - Ella Rosén, svensk skådespelare och scripta.
• 15 januari - Gösta Bohman, svensk moderatledare 1970-1981.
• 22 januari - Bruno Kreisky, österrikisk politiker, förbundskansler 1970-1983.
• 23 januari - Sven Rydenfelt, svensk politiker, nationalekonom och opinionsbildare.
• 30 januari - Roy Eldridge, amerikansk jazzmusiker.
• 2 februari - Jussi Björling, svensk opera- och konsertsångare.
• 3 februari - Jehan Alain, fransk organist och kompositör.
• 6 februari - Ronald Reagan, USA:s 40:e president 1981-1989 och skådespelare.
• 17 februari - Arthur Hunnicutt, amerikansk skådespelare.
• 19 februari - Merle Oberon, amerikansk skådespelare.
• 3 mars - Jean Harlow, amerikansk skådespelare.
• 6 mars - Blenda Bruno, svensk skådespelare.
• 10 mars - Olof Lagercrantz, svensk författare.
• 12 mars - Gustavo Díaz Ordaz, president i Mexiko 1964-1970.
• 13 mars
  • L. Ron Hubbard, grundare av Scientologirörelsen.
  • Joseph Kowalski, polskt helgon.
• 15 mars
  • Wilhelm Mohnke, tysk SS-officer.
  • Rune Ellboj, svensk kapellmästare, musiker (altsaxofon).
• 16 mars - Josef Mengele, tysk nazistisk läkare, krigsförbrytare.
• 18 mars - Smiley Burnette, amerikansk skådespelare.
• 24 mars - Gabriel Rosén, svensk skådespelare.
• 25 mars - Jack Ruby, mannen som mördade Lee Harvey Oswald, John F Kennedys förmodade mördare.
• 26 mars - Tennessee Williams, amerikansk dramatiker.
• 2 april - Zilas Görling, svensk jazzmusiker (tenorsaxofon) och kompositör.
• 8 april - Melvin Calvin, amerikansk kemist. Nobelpristagare.
• 10 april - Heinz Hillegaart, tysk diplomat.
• 11 maj - Big Joe Turner, amerikansk blues- och R&B-sångare.
• 14 maj - Arne S Lundberg, svensk journalist, envoyé och teknologie doktor.
• 15 maj
  • Max Frisch, schweizisk författare.
  • Maj Törnblad, svensk skådespelare.
  • Herta Oberheuser, tysk nazistisk läkare, dömd krigsförbrytare.
• 16 maj - Hugo Hasslo, svensk operasångare (baryton).
• 17 maj - Maureen O'Sullivan, amerikansk skådespelare (Jane i Tarzan-filmer).
• 26 maj - Randi Brænne, norsk skådespelare.
• 27 maj
  • Hubert H. Humphrey, amerikansk vicepresident.
  • Teddy Kollek, israelisk politiker.
  • Vincent Price, amerikansk skådespelare.
  • Fritz Knochlein, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
• 28 maj - Randolph Churchill, brittisk politiker, son till Winston Churchill.
• 5 juni - Helga Hallén, svensk skådespelare.
• 7 juni - Gustaf Hedberg, svensk skådespelare, sångare och producent.
• 13 juni - Luis Alvarez, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
• 18 juni - Ingrid Segerstedt Wiberg, svensk journalist och politiker (folkpartist).
• 19 juni - Hermann Höfle, tysk SS-officer.
• 24 juni - Juan Manuel Fangio, argentinsk racerförare.
• 26 juni
  • Edward Hirsch Levi, amerikansk akademiker och politiker.
  • Babe Didrikson Zaharias, amerikansk friidrottare och professionell golfspelare.
• 29 juni
  • Bernard Herrmann, amerikansk filmmusikkompositör.
  • prins Bernhard av Lippe-Biesterfeld, gift med Juliana av Nederländerna.
• 30 juni
  • Czeslaw Milosz, polsk författare, Nobelpristagare.
  • Sigurbjörn Einarsson, biskop av Isländska kyrkan.
• 3 juli - Ottar Wicklund, norsk skådespelare.
• 5 juli - Georges Pompidou, fransk politiker, premiärminister 1962-1968, president 1969-1974.
• 7 juli - Charles Redland, svensk kompositör, kapellmästare och musiker.
• 12 juli - Saga Sjöberg, svensk skådespelerska och sångerska.
• 14 juli - Terry-Thomas, brittisk skådespelare.
• 16 juli
  • Peter van Eyck, tysk skådespelare.
  • Ginger Rogers, amerikansk skådespelare och danare.
• 17 juli - Olof Lilljeqvist, svensk ingenjör, flygfotograf och producent.
• 18 juli
  • Hume Cronyn, amerikansk skådespelare.
  • Gustav Wagner, tysk SS-officer.
• 26 juli - Bernhard Sönnerstedt, svensk teaterledare och operasångare (basbaryton).
• 30 juli - Rune Halvarsson, svensk skådespelare.
• 1 augusti - Pericle Felici, italiensk kardinal.
• 5 augusti - Robert Taylor, amerikansk skådespelare.
• 7 augusti - Dagmar Zeeh, svensk sångerska.
• 8 augusti - Else Jarlbak, dansk skådespelare.
• 11 augusti - Erik Hell, svensk skådespelare.
• 12 augusti - Cantinflas, mexikansk skådespelare och komiker.
• 14 augusti - Karl-Arne Holmsten, svensk skådespelare.
• 17 augusti
  • Michail Botvinnik, sovjetrysk världsmästare i schack.
  • Martin Sandberger, tysk SS-officer.
• 22 augusti - John J. Hickey, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
• 25 augusti - Viv-Anne Hultén, svensk konståkare.
• 30 augusti - Henake Schubak, finländsk skådespelare.
• 9 september - Richard Baer, tysk SS-officer, kommendant i Auschwitz 1944-1945.
• 11 september - Naguib Mahfouz, egyptisk författare. Nobelpristagare i litteratur 1988.
• 14 september - Rune Waldekranz, svensk filmproducent, manusförfattare, författare och filmforskare.
• 18 september - Kotti Chave, finlandssvensk skådespelare.
• 19 september
  • Allan Pettersson, svensk tonsättare.
  • William Golding, brittisk författare, nobelpristagare.
• 20 september - Alfred Naujocks, tysk SS-officer.
• 24 september - Konstantin Tjernenko, sovjetisk president 1984-1985.
• 28 september
  • Ellsworth Vines, amerikansk tennisspelare.
  • Magnus Stenbock, svensk greve, författare, debattör och konstnär.
• 3 oktober - Michael Hordern, brittisk skådespelare.
• 5 oktober - Flann O'Brien, irländsk författare.
• 8 oktober - Erik Lindén, svensk idrottsman.
• 16 oktober - Mafalda Figoni, svensk solodansös, skådespelare och koreograf.
• 26 oktober - Mahalia Jackson, amerikansk gospelsångerska.
• 3 november - William Lind, svensk kapellmästare, musikarrangör och kompositör.
• 5 november
  • Marie Osborne, amerikansk barnskådespelare.
  • Roy Rogers, amerikansk westernskådespelare.
• 12 november - Conny Söderström, svensk operasångare (tenor).
• 20 november - David Seymour, amerikansk fotograf och fotojournalist.
• 22 november - Albert Harris, polsk kompositör och schlagersångare.
• 23 november - Börje Mellvig, svensk skådespelare, manusförfattare, regissör och textförfattare.
• 24 november - Erik Bergman, finländsk tonsättare.
• 3 december - Nino Rota, italiensk kompositör.
• 5 december - Carlos Marighella, brasiliansk revolutionär och marxistisk teoretiker.
• 6 december - Olle Bærtling, svensk målare och skulptör.
• 8 december - Lee J. Cobb, amerikansk skådespelare.
• 9 december - Broderick Crawford, amerikansk skådespelare.
• 13 december - Trygve Haavelmo, norsk nationalekonom, nobelpristagare 1989.
• 14 december - Spike Jones, amerikansk musiker.
• 16 december - Gudrun Moberg, svensk skådespelare och sångerska.
• 18 december - Jules Dassin, amerikansk regissör och skådespelare.
• 22 december - Wiola Brunius, svensk skådespelare.
• 25 december - Louise Bourgeois, fransk skulptör.
• 29 december - Roland Levin, svensk schlagertextförfattare och tandläkare.

[redigera] Avlidna

• 17 januari - Francis Galton, engelsk antropolog och psykolog.
• 8 februari - Gustaf Fröding, svensk författare och poet.
• 22 februari - Carl Fredrik Hill, svensk konstnär.
• 1 mars - Jacobus Henricus van 't Hoff, nederländsk kemist och fysiker, nobelpristagare.
• 10 april - Sir Alfred Comyn Lyall, angloindisk ämbetsman och skriftställare.
• 14 april - Daniel Paul Schreber, tysk jurist.
• 4 maj - Alfred B. Kittredge, amerikansk republikansk politiker, senator 1901-1909.
• 18 maj - Gustav Mahler, österrikisk tonsättare och dirigent.
• 29 maj - William S. Gilbert, brittisk operettförfattare.
• 18 juni - J. Proctor Knott, amerikansk politiker, guvernör i Kentucky 1883-1887.
• 10 november - Christian Lundeberg, svensk politiker och industriledare, statsminister augusti-november 1905.
• 30 november - Johannes Vahlen, tysk filolog.
• 7 december - Alphonse Legros, fransk-engelsk konstnär.
• Elsa Eschelsson, jurist.
• Andrea Busiri Vici, italiensk arkitekt.

[redigera] Nobelpris

• Fysik - Wilhelm Wien, Tyskland
• Kemi - Marie Curie, Frankrike
• Medicin - Allvar Gullstrand, Sverige
• Litteratur - Maurice Maeterlinck, Belgien
• Fred
  • Tobias Asser, Nederländerna
  • Alfred Fried, Österrike