Från Wikipedia

[redigera] Händelser

• 1 januari
  • All offentlig belysning inskränks i Sverige. Reklamskyltarna släcks.
  • Bollnäs och Kumla får stadsrättigheter.
• 2 januari - Manila intas av Japan.
• 7 januari - Textilransonering införs i Sverige.
• 11 januari
  • Japan förklarar krig mot Nederländerna och invaderar Nederländska Indien.
  • Japan intar Kuala Lumpur.
• 20 januari - Den nazistiska Wannseekonferensen beslutar om den slutgiltiga lösningen på judefrågan.
• 22 januari - 450 barn från det krigsdrabbade Finland tas emot i svenska hem. Under året kommer totalt 25 000 barn.
• 26 januari
  • Orson Welles film En sensation (Citizen Kane) har svensk premiär.
  • De första amerikanska trupperna kommer till Europa.
• 12 februari - I skånska Tyringe sammanstöter ett tåg med ett annat varvid fem personer dör och 15 skadas.
• 15 februari - Singapore kapitulerar för japanska styrkor.
• 19 februari - Japanska bombplan anfaller Darwin, Australien.
• 24 februari - Norges biskopar lägger ner sina ämbeten i protest mot tyskarnas ockupation.
• 26 februari - Köldrekord slås i hela Sverige, -35 grader i Skåne, vilket anses som 1900-talets kallaste dag i Sverige. Gotland isoleras på grund av inställd färjetrafik. Dessutom är temperaturen i bostäder och på arbetsplatser låg på grund av kolbristen.
• 27 februari - Japanska flygplan sänker USS Langley, USAs första hangarfartyg.
• 13 mars - Sjutton svenska tidningar av olika partifärg beslagtas av regeringen för att de har publicerat en artikel om tyskarnas tortyr i norska fängelser. Den svenska beslagspolitiken når härmed sin kulmen.
• 26 mars
  • LO startar Aftontidningen, som en motvikt mot det mycket tyskvänliga Aftonbladet. Redaktör är Frans Severin.
  • Deportationerna av judar till Auschwitz inleds.
• 28 mars - Då det råder brist på koppar i Sverige släpps rostande mynt av järn ut.
• Våren - Det första interneringslägret för ryska krigsflyktingar i Sverige upprättas på Baggå herrgård i Västmanland.
• 5 april - 5 000 norska präster lägger ner sina ämbeten i protest mot naziregimen i Norge.
• 18 april
  • Pierre Laval blir regeringschef i Frankrike.
  • Doolittleräden, den första amerikanska vedergällningen mot Japan för attacken på Pearl Harbor, inleds.
• 23 april - Brittiska flygvapnet inleder en fyra dagar lång bombning av Rostock.
• 24 april - Varmvatten tillåts i tre dagar i svenska hyreshus.
• 29 april - Britterna bombar Trondheim.
• 30 april - 18 norrmän avrättas som hämnd för att två tyska säkerhetspoliser dödats.
• 6 maj - De sista kvarvarande amerikanska styrkorna på Corregidor kapitulerar till de japanska styrkorna.
• 11 maj - Tyska ubåtar sänker amerikanska handelsfartyg i mynningarna till Mississippifloden och Saint Lawrencefloden.
• 1 juni-27 juni - Första slaget vid El Alamein utkämpas.
• 4-7 juni - Amerikanerna besegrar japanerna i slaget vid Midway, vändpunkten i Stillahavskriget.
• 7 juni - IFK Göteborg vinner Fotbollsallsvenskan.
• 10 juni
  • En ny svensk rättegångsbalk antas av riksdagen.
  • Den tjeckiska orten Lidice och dess vuxna befolkning förintas som hämnd för attentatet mot riksprotektorn Reinhard Heydrich.
• 17 juni - Den svenska försvarsutredningens femårsplan antas av riksdagen. Försvaret förstärks, flygvapnet byggs ut och posten som ÖB görs permanent.
• 19 juni - För att bromsa hyreshöjningarna inför den svenska riksdagen hyresreglering och besittningsrätt för hyresgäster.
• 22 juni
  • Ångaren Ada Gorthon sänks av en sovjetisk ubåt på svenskt vatten.
  • Adolf Hitler befordrar generallöjtnanten Erwin Rommel till generalfältmarskalk och hoppar därmed över två generalsgrader.
• 29 juni - Den egyptiska kuststaden Mersa Matruh, som är en viktig brittisk stödjepunkt, erövras av general Erwin Rommels tyska Afrikakår.
• 30 juni - De sista judiska skolorna i Tyskland stängs.
• 11 juli - Fartyget Luleå sänks av en ubåt utanför Västervik.
• 22 juli - Deportationerna av judar från Warszawa till Treblinka inleds.
• 23 juli - Hitler ger order om samtidiga anfall mot Leningrad, Stalingrad och Kaukasus.
• 24 juli - Sovjetiskt flyg bombar av misstag Borgholm på Öland, men ingen kommer till skada.
• 26 juli - 175 000 brandbomber fälls över Hamburg.
• 6 augusti - Manfred Björkquist utses till Stockholms stifts förste biskop.
• 7 augusti - Slaget om Guadalcanal inleds.
• 21 augusti - En kommission tillsätts för att utreda förekomsten av "ytterlighetsriktningar" inom den svenska polis- och officerskåren.
• 23 augusti - Tyska trupper når Stalingrad.
• 25 augusti - Sovjetiska bombflygplan utför en omfattande bombning av Helsingfors för andra gången på några dagar.
• 28 augusti - Gunder Hägg sätter sitt sjätte världsrekord för säsongen genom att springa 3000 meter på 8.01,2.
• 3 september - Svenska Norgehjälpen bildas.
• 9 september - Den första skärmbildsbussen för röntgenundersökning av tuberkulos börjar sin färd genom Norrland.
• 12 september - Det brittiska fartyget RMS Laconia, med 2725 personer ombord, sänks av en tysk u-båt utanför Afrikas västra kust.
• 18 september - Tyskarna avrättar i Paris 116 personer som de anser vara kommunistiska spioner.
• 25 september - Brittiskt flyg bombar Oslo under Nasjonal samlings riksmöte.
• September - Den svenska tidskriften Judisk Krönika börjar publicera månatliga rapporter under rubriken "Utrotningskriget mot judarna".
• 6 oktober - Undantagstillstånd införs i Trondheim, 25 personer avrättas för sabotageförsök.
• 13 oktober - Hugo Valentin publicerar artikeln "Utrotningskriget mot judarna" i Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning.
• 16 oktober - En orkan och därmed sammanhängande översvämningar medför förluster av cirka 40 000 människoliv i området kring Bombay i Indien.
• 23 oktober - Den svenska regeringen beslutar att värnpliktiga födda 1923 skall uttas till tjänsteplikt i skogsbruket för att under kolbristen säkra tillgången på ved.
• 23 oktober-4 november - Andra slaget vid El Alamein utkämpas mellan Erwin Rommels tyska Afrikakår och Bernard Montgomerys åttonde brittiska armé, vilket innebär vändpunkten i ökenkriget.
• 31 oktober - Prisstopp införs för första gången i Sverige.
• 3 november - Tyska Afrikakåren under generalfältmarskalk Erwin Rommel retirerar.
• 8 november - Operation Torch, där amerikanska och brittiska styrkor landstiger i Nordafrika, inleds.
• 10 november
  • Erik Scavenius tillträder som statsminister i Danmark.
  • Som ett brott mot stilleståndsavtalet av 1940 invaderar tyska trupper Vichy-Frankrike som följd av general François Darlans överenskommelse om krigsstillestånd med de allierade i nord-Afrika.
• 12 november - De allierade erövrar Tobruk i Libyen.
• 19 november - Sovjetryska trupper under general Georgij Sjukov inleder Operation Uranus, motattacken vid Stalingrad, som får krigslyckan att vända.
• 27 november - Frankrike sänker sin flotta utanför Toulon för att undvika att den faller i tyskarnas händer.
• 28 november - Norska judar deporteras till Polen.
• November - Desertörer börjar tas emot som flyktingar i Sverige.
• November-december - Sedan den svenska regeringen meddelat Tyskland att man är beredd att ta emot återstående norska judar flyr cirka 900 av dem till Sverige. Svenska kyrkan uttalar sig för mottagandet av judiska flyktingar och mot rashat.
• 4 december - Amerikanskt flyg bombar Neapel.
• 19 december - Efter förhandlingar mellan den svenska arbetsmarknadens organisationer kommer man överens om lönestopp.
• 21 december - Varmvatten tillåts återigen i tre dagar i svenska hyreshus.

[redigera] Okänt datum

• Arbetarskyddsnämnden inrättas genom ett avtal mellan LO och SAF. Den är ett gemensamt arbetsmiljöorgan för SAF, LO och PTK.
• Kommunala bostadsförmedlingar införs i Sverige.
• Elektrifieringen av stambanan genom övre Norrland slutförs.
• Den svenska militära underrättelsetjänsten organiseras i C-byrån.
• I Sverige firar folkskolan 100-årskalas med en utställning på Skansen i Stockholm.

[redigera] Födda

• 1 januari - Gennadi Sarafanov, rysk kosmonaut.
• 2 januari - Dennis Hastert, amerikansk politiker, republikan.
• 3 januari
  • László Sólyom, ungersk politiker, president från 2005.
  • John Thaw, brittisk skådespelare, kommissarie Morse.
• 8 januari
  • Stephen Hawking, brittisk fysiker.
  • Bob Taft, amerikansk politiker, guvernör i Ohio 1999-2007.
  • Vjatjeslav Zudov, rysk kosmonaut.
• 10 januari - Walter Hill, amerikansk filmregissör, manusförfattare och filmproducent.
• 11 januari - Clarence Clemons, amerikansk skådespelare och musiker, saxofonist i The E Street Band.
• 12 januari - Ramiro de León Carpio, president i Guatemala 1993-1996.
• 13 januari - Piero Marini, italiensk romersk-katolsk ärkebiskop och påvlig ceremonimästare.
• 14 januari - Stig Engström, svensk skådespelare.
• 16 januari - Doris Funcke, svensk skådespelare och konstnär.
• 17 januari - Muhammad Ali, amerikansk boxare.
• 18 januari - Vassula Rydén, grekisk profet, som säger sig få uppenbarelser från Jesus.
• 21 januari - Edwin Starr, amerikansk soul-sångare.
• 23 januari - Hans Alsér, svensk bordtennisspelare och förbundskapten för bordtennislandslaget.
• 29 januari
  • Arnaldo Tamayo Méndez, kubansk kosmonaut.
  • Laila Novak, svensk fotomodell, mannekäng och skådespelare.
• 30 januari - Marty Balin, amerikansk sångare, gitarrist, medlem i Jefferson Airplane.
• 1 februari - Terry Jones, brittisk komiker och skådespelare, medlem i Monty Python.
• 2 februari - Graham Nash, brittisk popmusiker (The Hollies, Crosby, Stills & Nash, Crosby, Stills, Nash & Young).
• 3 februari - Gunnar Edander, svensk kompositör, arrangör av filmmusik.
• 6 februari - Olle Stenholm, svensk journalist.
• 8 februari - Terry Melcher, amerikansk kompositör, låtskrivare och producent.
• 9 februari - Carole King, amerikansk sångerska och sångförfattare.
• 10 februari - Lawrence Weiner, amerikansk konstnär inom konceptkonsten.
• 15 februari
  • Kim Jong Il, nordkoreansk diktator.
  • Gunilla Åkesson, svensk skådespelare och sångerska.
• 16 februari - Bob Asklöf, svensk skådespelare och sångare.
• 17 februari - Huey P. Newton, amerikansk aktivist.
• 24 februari - Paul Jones, brittisk sångare, munspelare och skådespelare.
• 28 februari - Brian Jones, gitarrist, medlem i The Rolling Stones.
• 1 mars - Maj Wechselmann, svensk regissör och dokumentärfilmare.
• 2 mars
  • John Irving, amerikansk författare.
  • Lou Reed, amerikansk sångare, låtskrivare (Velvet Underground, etc).
• 3 mars
  • Björn Gedda, svensk skådespelare.
  • Vladimir Kovalyonok, vitrysk kosmonaut.
• 4 mars - Stig Malm, svensk fackföreningsman ordförande i LO 1983-1993.
• 5 mars
  • Mike Resnick, amerikansk science fiction-författare.
  • Adrien Houngbédji, före detta regeringschef i Benin.
• 9 mars - John Cale, brittisk sångare, gitarrist, basist, pianist, låtskrivare och musikproducent.
• 11 mars - Amarinder Singh, indisk politiker, chefsminister i Punjab.
• 12 mars - Ratko Mladic, överbefälhavare för den bosnienserbiska armén 1992-1995.
• 13 mars - Scatman John, amerikansk musiker.
• 17 mars - John Wayne Gacy, amerikansk seriemördare.
• 21 mars - Françoise Dorléac, fransk skådespelare.
• 22 mars - Abbas Djoussouf, regeringschef på Komorerna 1998-1999.
• 25 mars
  • Aretha Franklin, amerikansk gospel- och soulsångerska.
  • Richard O'Brien, brittisk skådespelare, författare och kompositör.
• 26 mars - Erica Jong, amerikansk författare.
• 27 mars
  • Hans Ernback, svensk skådespelare, teaterregissör dramatiker och konstnär.
  • Michael York, brittisk skådespelare.
• 28 mars
  • Daniel C. Dennett, amerikansk professor i filosofi.
  • Neil Kinnock, brittisk politiker, partiledare för Labour 1983-1992.
• 29 mars - Larry Pressler, amerikansk republikansk politiker, senator 1979-1997.
• 1 april - Samuel R Delany, amerikansk författare och litteraturkritiker.
• 4 april - Monique Ernstdotter, svensk skådespelare.
• 5 april
  • Pascal Couchepin, schweizisk politiker, president 2003, inrikesminister från 2003.
  • Peter Greenaway, brittisk regissör.
• 6 april - Annelie Alexandersson, svensk dansare och skådespelare.
• 10 april - Ian Callaghan, engelsk fotbollsspelare.
• 11 april - Anatoli Berezovoy, rysk kosmonaut.
• 12 april - Carlos Reutemann, argentinsk racerförare och politiker.
• 14 april
  • Valentin Lebedev, rysk kosmonaut.
  • Björn Rosengren, svensk socialdemokratisk politiker och fackföreningsman, landshövding i Norrbottens län 1995-1998 och näringslivsminister 1998-2002.
• 15 april - Jerry Williams, svensk rocksångare.
• 19 april
  • Alan Price, brittisk musiker, medlem i The Animals.
  • Robert Sund, svensk psykolog, dirigent och kompositör.
• 20 april - Arto Paasilinna, finländsk författare.
• 24 april - Barbra Streisand, amerikansk sångerska och skådespelare.
• 2 maj - Jacques Rogge, belgisk ordförande i IOK.
• 5 maj
  • Jean Corston, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1992.
  • Tammy Wynette, amerikansk countrysångerska.
• 7 maj - Christer Ulfbåge, svensk journalist och programledare i TV.
• 9 maj
  • John Ashcroft, amerikansk politiker, justitieminister från 2001.
  • Tommy Roe, amerikansk popsångare.
• 13 maj
  • Nina Sorokina, rysk ballerina.
  • Vladimir Dzhanibekov, kosmonaut från Uzbekistan.
• 14 maj - Byron Dorgan, amerikansk demokratisk politiker, senator.
• 17 maj - Tom Turesson, svensk fotbollsspelare.
• 22 maj - Ted Kaczynski, amerikansk förbrytare, känd som Unabombaren.
• 23 maj
  • Rolf Andersson, svensk dansare och skådespelare.
  • Sandra Dee, amerikansk skådespelare och sångerska.
  • Britt-Louise Tillbom, svensk skådespelare.
• 27 maj - Björn Henricson, svensk filmproducent.
• 7 juni - Annette Brooke, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.
• 13 juni
  • Inger Hammar, svensk lärare och historiker.
  • Abdulsalami Abubakar, president i Nigeria 1998-1999.
• 17 juni
  • Mohamed El Baradei, egyptisk chef för det internationella atomenergiorganet, IAEA.
  • Bhagat Singh Koshiyari, indisk politiker, chefsminister i Uttaranchal 2001-2002.
• 18 juni
  • Roger Ebert, amerikansk filmkritiker.
  • Thabo Mbeki, sydafrikansk president från 1999.
  • Paul McCartney, brittisk sångare, musiker och låtskrivare, The Beatles.
• 20 juni - Brian Wilson, amerikansk sångare, kompositör, ledarfigur för The Beach Boys.
• 22 juni - Laila Freivalds, svensk politiker (s), justitieminister 1988-1991 samt 1994-2000, utrikesminister 2003-2006.
• 26 juni - Gilberto Gil, brasiliansk musiker och kulturminister.
• 27 juni - Christer Abrahamsen, svensk filmproducent.
• 28 juni
  • Sjoukje Dijkstra, nederländsk konståkerska, OS- och flera VM-guld.
  • Björn Isfält, svensk kompositör, arrangör av filmmusik.
• 1 juli - Gustaf Elander, svensk skådespelare.
• 2 juli - Vicente Fox, Mexikos president från 2000.
• 7 juli - Kaj Ellertsson, svensk filmproducent.
• 10 juli
  • Ronnie James Dio, brittisk rocksångare, varit med i Black Sabbath och Rainbow.
  • Pyotr Klimuk, vitrysk kosmonaut.
• 13 juli
  • Harrison Ford, amerikansk skådespelare.
  • Roger McGuinn, amerikansk musiker, medlem i The Byrds.
• 14 juli
  • Jan Rohde, norsk popsångare.
  • Javier Solana, spansk politiker.
• 23 juli - Myra Hindley, brittisk mördare.
• 24 juli
  • Sjerig-ool Oorzjak, president i Tuva.
  • Chris Sarandon, amerikansk skådespelare.
• 31 juli - Jan Bergquist, svensk dramatiker och skådepelare.
• 2 augusti - Isabel Allende, chilensk författare.
• 7 augusti - B. J. Thomas, amerikansk countrymusiker.
• 7 augusti - Tobin Bell, amerikansk skådespelare
• 17 augusti - Roshan Seth, indisk skådespelare.
• 18 augusti
  • Sten Elfström, svensk skådespelare.
  • Bosse Ringholm, svensk finansminister (s) 1999-2004, vice statsminister 2004-2006.
• 20 augusti - Isaac Hayes, amerikansk soulsångare, kompositör, musiker och skådespelare.
• 22 augusti - Erik Penser, svensk finansman.
• 23 augusti - Thorstein Bergman, svensk visdiktare och trubadursångare.
• 28 augusti - José Eduardo dos Santos, president i Angola.
• 31 augusti - Bengt Berger, svensk musiker och kompositör.
• 1 september - C. J. Cherryh, amerikansk författare.
• 4 september - Raymond Floyd, amerikansk golfspelare.
• 7 september - Stewe Claeson, svensk författare och översättare
• 12 september - Linda Gray, amerikansk skådespelare.
• 15 september - Stefan Böhm, svensk skådespelare, regissör och teaterledare.
• 27 september - Gun Hellsvik, svensk politiker (moderat), justitieminister 1991-1994.
• 1 oktober
  • Jean-Pierre Jabouille, fransk racerförare.
  • Günter Wallraff, tysk journalist.
• 6 oktober
  • Britt Ekland, svensk skådespelare.
  • Björn Nordqvist, svensk fotbollsspelare.
• 11 oktober - Amitabh Bachchan, indisk skådespelare.
• 12 oktober - Daliah Lavi, israelisk skådespelare.
• 15 oktober - Penny Marshall, amerikansk skådespelare, filmproducent och regissör.
• 17 oktober - Gary Puckett, sångare och gitarrist.
• 20 oktober - Christiane Nüsslein-Volhard, tysk biolog och genetiker, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1995.
• 21 oktober - Elvin Bishop, amerikansk bluesmusiker.
• 26 oktober
  • Bob Hoskins, brittisk skådespelare.
  • Kenneth Johnson, amerikansk regissör.
  • Cecilia Torudd, svensk illustratör och serietecknare, Ensamma mamman.
• 27 oktober - Marie Göranzon, svensk skådespelare.
• 28 oktober - Kees Verkerk, nederländsk skridskoåkare.
• 1 november - Larry Flynt, amerikansk porrmogul, grundare av Hustler.
• 5 november - Ingrid Boström, svensk skådespelare.
• 7 november - Johnny Rivers, amerikansk sångare och gitarrist.
• 10 november - Hans-Rudolf Merz, schweizisk politiker, finansminister från 2003.
• 13 november - John P. Hammond, amerikansk bluesgitarrist och sångare.
• 14 november - Jan Stenbeck, svensk mediaman (Tele2 med mera).
• 15 november - Daniel Barenboim, israelisk pianist och dirigent.
• 17 november
  • Bo Holmberg, landshövding i Södermanlands län.
  • Boel Flodgren, svensk universitetsrektor, jurist och professor.
  • Martin Scorsese, amerikansk filmregissör.
• 18 november - Susan Sullivan, amerikansk skådespelare.
• 19 november - Calvin Klein, amerikansk modeskapare.
• 20 november
  • Paulos Faraj Rahho, irakisk kaldeisk-katolsk ärkebiskop.
  • Norman Greenbaum, amerikansk sångare och låtskrivare.
• 24 november - Billy Connolly, brittisk komiker, musiker och skådespelare.
• 27 november
  • Ulf Elfving, svensk radioprogramledare.
  • Jimi Hendrix, amerikansk rockmusiker.
• 2 december - Tim Boswell, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
• 3 december
  • Alice Schwarzer, journalist.
  • Astrid Strüwer, svensk dansare och balettpedagog.
• 4 december - Chris Hillman, amerikansk musiker, medlem i The Byrds.
• 9 december
  • Billy Bremner, skotsk fotbollsspelare.
  • Dick Butkus, amerikansk amerikansk fotbollsspelare och skådespelare.
• 10 december - Catherine Share, en av kvinnorna i Charles Mansons gäng.
• 13 december - Arne Treholt, norsk politiker, diplomat och spion.
• 14 december - Erik Norberg, svensk historiker, riksarkivarie 1991-2003.
• 15 december - Kathleen Blanco, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 2004-2008.
• 17 december
  • Paul Butterfield, bluessångare och musiker, som ledde Paul Butterfield Blues Band.
  • Muhammadu Buhari, president i Nigeria 1983-1985.
• 21 december
  • Hu Jintao, president i Kina från 2003.
  • Reinhard Mey, sångare.
• 22 december - Christer Pejmo, svensk studioman.
• 23 december
  • Lars-Erik Berenett, svensk skådespelare.
  • Grynet Molvig, norsk-svensk skådespelare.
• 26 december - Marco Vinicio Cerezo, president i Guatemala 1986-1991.
• 29 december
  • Rick Danko, amerikansk rockmusiker, gitarrist i The Band.
  • Oscar Rodriguez Maradiaga, ärkebiskop av Tegucigalpa, Honduras.
• 30 december
  • Michael Nesmith, amerikansk skådespelare och musiker, medlem av The Monkees 1966-1969.
  • Fred Ward, amerikansk skådespelare.
• Okänt datum
  • Bunchy Carter, martyr inom Svarta Pantrarna.
  • Karl-Gunnar Ellverson, svensk präst och författare.
  • Moisés Hassan Morales, medlem av juntan i Nicaragua 1979-1981.
  • Sergio Ramírez, Nicaraguas vicepresident 1984-1990.

[redigera] Avlidna

• 16 januari - Carole Lombard, amerikansk skådespelare.
• 17 januari - Walter von Reichenau, tysk fältmarskalk.
• 8 februari - Fritz Todt, tysk ingenjör, nazist, ledare för Organisation Todt.
• 22 februari - Stefan Zweig, österrikisk författare.
• 8 mars - José Raoul Capablanca, kubansk schackspelare, världsmästare 1921-1927.
• 12 mars - Robert Bosch, tysk industriman.
• 15 april
  • Ludvig Nordström, svensk författare och journalist.
  • Robert Musil, österrikisk författare.
• 24 april - Lucy Maud Montgomery, kanadensisk författare.
• 3 maj - Thorvald Stauning, dansk socialdemokratisk politiker, f.d. statsminister.
• 22 maj - Stjepan Filipović, jugoslavisk kommunist och partisan.
• 29 maj - John Barrymore, amerikansk skådespelare.
• 4 juni - Reinhard Heydrich, tysk SS-general (SS-Obergruppenführer), riksprotektor i Böhmen-Mähren, död efter attentat.
• 10 juni - Stanley Lupino, brittisk skådespelare, författare och dramatiker.
• 19 juni - Alois Eliáš, tjeckoslovakisk general och politiker.
• 24 juni - Ludwig Aschoff, tysk läkare och patolog.
• 5 juli - Karin Swanström, svensk skådespelare, regissör, producent och teaterdirektris.
• 10 juli - Viran Rydkvist, svensk skådespelare och teaterdirektör.
• 30 juli - Jimmy Blanton, amerikansk jazzmusiker, kontrabasist.
• 3 augusti - Richard Willstätter, tysk-judisk kemist, nobelpristagare.
• 5 augusti - Janusz Korczak, polsk läkare, författare och barnpedagog.
• 9 augusti - Edith Stein, Teresa Benedicta av Korset, filosof, karmelitnunna och martyr, helgon.
• 20 augusti - Rudolf Spielmann, österrikisk schackspelare.
• 22 augusti - Michail Fokin, rysk balettdansör och koreograf.
• 28 augusti - Harold Hilton, engelsk golfspelare.
• 3 november - Eric Abrahamsson, svensk skådespelare.
• 20 november - Emma Meissner, svensk operettsångerska (sopran) och skådespelare.
• 1 december - Ruth Maier, österrikisk judinna.
• 3 december - Wilhelm Peterson-Berger, tonsättare.
• 6 december - Karl Herxheimer, tysk dermatolog.
• 8 december - Albert Kahn, amerikansk arkitekt.
• 24 december
  • François Darlan, fransk amiral, vicepresident i Vichyfrankrike 1941-1942 (mördad).
  • Bertil Schedin, svensk skådespelare.
• James Hertzog, sydafrikansk general, jurist och politiker.
• Agda Östlund, svensk sömmerska, riksdagsledamot, ordförande i Stockholms allmänna kvinnoklubb.

[redigera] Nobelpris

• Inga pris utdelades.