Från Wikipedia

Denna artikel handlar om Republiken Irland. Se även Irland (ö) och Irland (olika betydelser).

Éire
Ireland
Irland

(Flagga) (Statsvapen)
Valspråk: inget
Nationalsång: Amhrán na bhFiann
Huvudstad	Dublin
Största stad	Dublin (cirka 500.000 inv.)
Officiella språk	iriska, engelska
Statsskick president Taoiseach	republik Mary McAleese Brian Cowen
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	från Storbritannien 6 december 1921
Yta  • Totalt  • Vatten	70 273 km² (117:e) 2 %
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	4 062 235 (124:e) 58,3 inv/km² (114:e)
BNP (PPP)  • Totalt 2003  • Per capita	$148 553 milj (32:a)
Valuta	Euro (EUR) (tidigare Punt)
Tidszon	UTC
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Carrantuohill 1 040 m ö.h. Lough Corrib km² Shannon 259 km
Nationaldag	17 mars
Landskod	IE, IRL
Landsnummer	353

Irland (engelska Ireland, iriska Éire [ˈeːrʲə]), är en republik belägen på ön med samma namn. Landet omfattar den större delen av ön och dess befolkning; Nordirland i öns nordöstra hörn är en del av staten Storbritannien. Irland gränsar endast mot Storbritannien och omges annars av Atlanten.

I vissa sammanhang används Republiken Irland för att skilja staten från ön Irland, som alltså även inkluderar Nordirland. Officiellt är Republiken Irland en beskrivning av staten, men Irland är dess namn.

Tyndpunkten i den irländska ekonomin har under senare år förskjutits från jordbruk till industri och finansiella tjänster. Det har lett till att landet fått världens näst högsta BNP per capita efter Luxemburg (2006). Eftersom en betydande andel av investeringarna genomförts av utländska företag är BNI lägre än BNP, då faktorinkomster i form av vinster skickas utomlands. En utdragen högkonjunktur har mattats av under senare tid, bland annat till följd av en pågående internationell finansiell kris.

Irland är medlem i Europeiska unionen sedan 1973 (dåvarande EEG).

[redigera] Historia

Detta avsnitt är en sammanfattning av Irlands historia

Under medeltiden utgjorde Irland en feodalt styrd stat med den engelske kungen som furste. Den irländska statsbildningen var trots detta skild från England och detta tillstånd kvarstod när Irland 1541 omvandlades till kungarike i personalunion med England. Den 1 januari 1801 införlivades Kungariket Irland med Kungariket Storbritannien och bildade det Förenade konungariket Storbritannien och Irland. Irland kom därefter att utgöra en riksdel inom det förenade kungariket till dess att ett inbördeskrig 1919-1922 framtvingade en delning av nationen i två administrativa delar, en i norr och en i söder. Den norra delen, ungefär motsvarande provinsen Ulster, fortsatte att utgöra en provins och en riksdel inom det förenade kungariket, medan den södra delen jämte en mindre del av Ulster förklarades vara en fristat inom det Brittiska imperiet. Den södra delen gick allt längre i sin frigörelse från den brittiska kronan, och 1949 förklarade man sig vara en självständig republik. Republiken Irland gick 1973 med i Europeiska ekonomiska gemenskapen, föregångaren till Europeiska unionen.

[redigera] Geografi

Se även Irlands geografi.

Irland är mycket bördigt. Dess högsta punkt är Carrantuohill, dess största sjö Lough Corrib och dess längsta flod Shannon.

• Högsta punkt: Carrantuohill 1 040 meter
• Lägsta punkt: Atlanten 0 meter
• Naturtillgångar: Zink, koppar, kalksten.

[redigera] Större städer

• Dublin, republikens huvudstad
• Cork
• Limerick
• Galway
• Waterford
• Kilkenny

[redigera] Grevskap

Republiken Irland Dublin Wicklow Wexford Carlow Kildare Meath Louth Monaghan Cavan Longford Westmeath Offaly Laois Kilkenny Waterford Cork

Kerry Limerick Tipperary Clare Galway Mayo Roscommon Sligo Leitrim Donegal Nordirland Fermanagh Tyrone Derry/Londonderry Antrim Down Armagh

[redigera] Provinser

Ön (inklusive brittiska Nordirland) indelas i fyra provinser (Provinces), Ulster i norr, Connacht i väster, Leinster i ost och Munster i söder. Vidstående tabell visar grevskapens provinstillhörighet.

[redigera] Klimat

Irlands klimat är milt och fuktigt. Medeltemperaturen (dygnsmaximum) i Limerick ligger på +13 grader i januari och +29 (dygnsmaximum) i juli. Sommaren är den torraste årstiden och vintern den regnigaste, men vädret året om är mycket omväxlande.

[redigera] Demografi

Irlands befolkning är av keltiskt ursprung. De kelter som bor på Irland är ett av de keltiska folk som tagit flest omvägar under sin vandring. Från hemlandet i nuvarande Tyskland, Österrike så vandrade de ner till iberiska halvön där de blandade sig med ibererna och skapade då kelt-iberena. Dessa utvandrade sedan till Irland ca tusen år före vår tideräkning.^{[källa behövs]}

• Befolkningens medelålder:
• Förväntad livslängd: 76,81 år
• Religion: Katolicism 91,6 %, annan 8,4 %

[redigera] Statsskick

Irland är en republik med en president, som dock mest utför ceremoniella uppgifter. Presidenten väljs på 7 år och kan maximalt sitta två mandatperioder. 1990 valdes för första gången en kvinna, Mary Robinson, till president. 7 maj 2008 blev Brian Cowen (irländska: Brian Ó Comhain) utnämnd till Taoiseach och sköter därmed det huvudsakliga styret av Republiken Irland.

[redigera] Kommunikationer

Den internationella flygplatsen Shannon i nordväst var vid de första kommersiella atlantflygningarna den europeiska ändpunkten för den kortaste sträckan mot Nordamerika, där planen med den tidens begränsade räckvid måste mellanlanda för tankning. Platsen anges för övrigt vara den ort där den internationellt välkända drycken Irish coffee skapades. Numera är de största flygplatserna Dublin Airport med flygplatskod DUB och Cork med flygplatskod ORK.

Irland har ett vägnät som binder samman landet med förhållandevis små vägar med varierande kvalitet. Motorvägar finns runt Dublin, Cork och mellan dessa två städer och man håller i dagsläget på att bygga en motorväg mellan Dublin och Belfast i Nordirland.

Järnvägar finns också med Dublin som utgångspunkt och linjer till bland annat Belfast via Drogheda och Dundalk, till Galway via Kildare och till Cork via Waterford och Wexford. Dessa är inte elektrifierade förutom runt omkring Dublin där elektrifierade pendeltåg trafikerar järnvägarna.

[redigera] Ekonomi

Disponibel inkomst per person som procent av det nationella genomsnittet

Efter en svältkatastrof vid mitten av 1800-talet utvecklades Irland snabbt fram till första världskriget, om än från en ogynnsamm utgångspunkt. Efter första världskriget försämrades tillväxten dels eftersom den viktigaste handelspartnern Storbritannien tyngdes av ekonomiska svårigheter, dels eftersom Irland inriktade sig på självförsörjning vilket inte var lyckosamt. Brytningen kom under 1980-talet då landet lade om sin politik till att uppmuntra utländska investeringar genom avregleringar och strategiska skattesänkningar.

Den irländska ekonomin har under senare år förändrats från att vara jordbruksbaserad till en beroende av handel, industri och investeringar. Den ekonomiska tillväxten på Irland var i genomsnitt 10% mellan 1995-2000 (vilket är exceptionellt högt) och 7% mellan 2001 och 2004. Industri, vilket svarar för 46% av BNP, ungefär 80% av exporter och 29% av arbetskraften har nu tagit platsen som landets ledande ekonomiska sektor.

Export har en fundamental roll i landets kraftiga ekonomiska tillväxt, men även en ökning av konsumtion, nybyggande och investeringar har hjälpt till. På papperet är landet världens största exportör av mjukvarurelaterade varor och tjänster i världen; detta beror dock på att en myckenhet utländsk mjukvara, och ibland musikmedia, exporteras via Irland för att dra nytta av landets avsaknad på skatter på royalties från försäljningen av copyrightade varor.

En stor del av den irländska ekonomiska policyn sedan 1987 har varit vad man kallat Socialt partnerskap vilket är en serie frivilliga löneavtal mellan staten, arbetsgivarna och facken. Dessa beskriver ofta löneökningarna för den närmsta treårsperioden.

Irland gick med i Eurosamarbetet från starten i januari 1999 (och lämnade därmed bakom sig det irländska pundet) tillsammans med 11 andra EU-nationer. Perioden mellan 1995 och 2000 med hög ekonomisk tillväxt fick många att kalla landet för den Keltiska tigern. Ekonomin kände av den ekonomiska nedgången under 2001, särskilt den högteknologiska exportsektorn – tillväxten inom det området blev nästan halverad. Tillväxten av BNP fortsatte att vara relativt robust, mellan 2001 och 2002 steg den med 6%, 2004 med 4% och under 2005 med 4.7%.

Med hög tillväxt kom även höga nivåer av inflation, främst i huvudstaden. Priserna i Dublin, med nära 30% av landets invånare, är märkbart högre än på andra ställen i landet ^[1], särskilt inom bostadssektorn.

Att mäta Irlands inkomstnivåer per capita är en komplicerad uppgift. Landet har näst högst BNP per capita i världen ($43 600 2006), efter Luxemburg och det fjärde högsta HDI-värdet. Problemet med BNP per capita, särskilt i Irlands fall, är att en stor del av inkomsterna tillhör stora multinationella företag som är baserade utanför landet. Istället kan man använda bruttonationalinkomst per person som beräknar in dessa faktan. Landet kom då på sjunde plats i världen 2005.

Trots det ekonomiska välståndet och den fina statistiken finns det till viss del en ekonomisk obalans. Byggsektorn, som har en cyklisk natur, bidrar nu till en stor del av Irlands BNP. Nyligen belyste en nedgång i bostadsmarknaden hur stor faktor denna sektor faktiskt är och detta är nu ett hot mot den ekonomiska tillväxten.^[2][3] Flera år av obalanserad ekonomisk tillväxt har även lett till en stor obalans mellan olika delar av befolkningen. Undersökningar visar att 6,8% av Irlands befolkning lever i en oföränderlig fattigdom.^[4]

[redigera] Försvar

Den irländska försvarsmakten, "Irish Defence Forces" är en yrkesarmé. Irland har aldrig haft värnplikt. Den indelas i de stående förbanden, "Permanent Defence Force" (PDF), med ca 10 000 heltidsanställda soldater och reservförbanden, "Reserve Defence Force" (RDF), med ca 15 000 deltidsanställda soldater. PDF består av armén, marinen (Naval Service) och flygvapnet (Air Corps). RDF består av arméreserven och marinreserven.

[redigera] Armén

• 9 skyttebataljoner i armén
• 18 skyttebataljoner i arméreserven
• 3 artilleribataljoner i armén
• 19 artilleribataljoner i arméreserven

Irland saknar pansarförband, har endast i begränsad utsträckning mekaniserat sina skytteförband och inget pansarartilleri finns.

[redigera] Marinen

• 8 patrullfartyg

[redigera] Flygvapnet

• 7 föråldrade lätta attackflygplan SIAI-Marchetti SF-260, som huvudsakligen används som övningsflygplan.
• 15 helikoptrar av varierande modeller.
• Diverse transport-, sambands- och patrullflygplan.

[redigera] Se även

• Gaeltacht

[redigera] Källor

1. ^ Consumer Prices Bi-annual Average Price Analysis Dublin and Outside Dublin: 1 May 2006
2. ^ Economic Survey of Ireland 2006: Keeping public finances on track
3. ^ House slowdown sharper than expected
4. ^ EU Survey on Income and Living Conditions (EU-SILC)

[redigera] Extern länk

• http://www.irishtourist.com

Europeiska unionen (EU)

Belgien | Bulgarien | Cypern | Danmark | Estland | Finland | Frankrike | Grekland | Irland | Italien | Lettland | Litauen | Luxemburg | Malta | Nederländerna | Polen | Portugal | Rumänien | Slovakien | Slovenien | Spanien | Storbritannien | Sverige | Tjeckien | Tyskland | Ungern | Österrike

 

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)

Australien | Belgien | Danmark | Finland | Frankrike | Grekland | Irland | Italien | Island | Japan | Kanada | Luxemburg | Mexiko | Nederländerna | Norge | Nya Zeeland | Polen | Portugal | Schweiz | Slovakien | Spanien | Storbritannien | Sverige | Sydkorea | Tjeckien | Turkiet | Tyskland | Ungern | USA | Österrike

 

Europarådet

Albanien | Andorra | Armenien | Azerbajdzjan | Belgien | Bosnien och Hercegovina | Bulgarien | Cypern | Danmark | Estland | Finland | Frankrike | Georgien | Grekland | Irland | Island | Italien | Kroatien | Lettland | Liechtenstein | Litauen | Luxemburg | Makedonien | Malta | Moldavien | Monaco | Montenegro | Nederländerna | Norge | Polen | Portugal | Rumänien | Ryssland | San Marino | Schweiz | Serbien | Slovakien | Slovenien | Spanien | Storbritannien | Sverige | Tjeckien | Turkiet | Tyskland | Ukraina | Ungern | Österrike