Köpkraftsparitet
Från Wikipedia
Köpkraftsparitet är ett mått som används inom ekonomi för att kunna jämföra värdet av olika länders valutor. Köpkraftsparitet används för att räkna ut vilken växelkurs som krävs för att länder med olika valutor ska ha samma köpkraft. Måttet har flera användningsområden, bland annat för att jämföra levnadsstandarden mellan länder.
En valutas växlingskurs mot en annan kan skilja sig från den köpkraft som den ena valutan har i den andra valutans valutaområde. En svensk krona kan kanske växlas till 10 manat i Azerbajdzjan, men samma krona kan man inte köpa lika mycket saker för i Sverige som man kan med 10 manat i Azerbajdzjan. Eftersom priset på varor och tjänster som inte handlas, ofta är lägre i fattigare valutaområden, skulle valutamarknadens växlingskurs ge en snedvriden bild av vad levnadskostnaderna är i ett land. När man jämför levnadsstandarder mellan länder kan det alltså vara önskvärt att göra en så kallad köpkraftsjustering av ländernas valutor för att en jämförelse av till exempel BNP per capita inte ska påverkas av att valutamarknadens växlingskurser.
Innehåll |
[redigera] Uträkning och jämförelse
När man jämför BNP mellan länder används oftast Amerikanska Dollar som valuta. PPP används kan då som mått för att överföra priser från lokal valuta till dollar för att länderna ska kunna jämföras. Som exempel kan vi ta växlingskursen mellan amerikanska dollar och azeriska manat som kan sägas vara 100. En dollar är hundra manat. Man sammanställer en varukorg med motsvarande varor i båda länder och noterar priset för respektive varukorg i lokal valuta. Utifrån dessa pris kan en ny fiktiv växlingskurs räknas ut:
Den azeriska varukorgen kanske kostade 75000 manat, medan den amerikanska kostade 1500 dollar. Enligt formeln ovan att 75000 / 1500 = 50. Den köpkraftsjusterade växelkursen föreslår att en dollar nu bara är 50 manat. Azerbajdzjans BNP/capita skulle enligt det här exemplet vara mycket högre än om man använt marknadens växlingskurs. För exempel med riktiga siffror se statistiken till höger.
[redigera] Kritik
Jämförelser över tid eller mellan valutaområden som använder sig av varukorgar dras ständigt med problematiken om vilka varukorgar som är adekvata. Utformningen av varukorgar för prisjämförelse kan vara svår, till exempel då konsumtionsmönstren i två länder skiljer sig åt. Den fiktiva växlingskursen mellan två valutor som skapas med hjälp av varukorgarna kan förskjutas när man ändrar varukorgens innehåll. Vad som faktiskt är en genomsnittlig varukorg bara för ett land kan vara nog svårt att bestämma. I Sverige sätter SCB (Statistiska Centralbyrån) ihop varukorgar för bland annat KPI (Konsumentprisindex) som bygger på en varukorg för konsutionsvaror. I varukorgarna för vissa prisindex ingår kostnader för räntor, men i andra nettoprisindex (som till exempel UND1X) gör de det inte. PPPs beroende av utformningen av de varukorgar som används för köpkraftsjusteringen kan ses som en av måttets svagheter.
[redigera] Referenser
- Fregert, Klas och Jonung, Lars (2003, 2005). Makroekonomi, andra upplagan. Lund: Stidentliteratur. ISBN 91-44-03973-5.
- OECD in Figures - 2005 edition - ISBN 92-64-01305-9
[redigera] Externa länkar
- OECDs statistikportal (engelska)
