Från Wikipedia

Den här artikeln handlar om klimatförändringar i allmänhet. För den senaste tidens globala temperaturstegring, se global uppvärmning

Klimatförändring är den sammanfattande benämningen på variationerna av jordens globala klimat över tiden. När sådana iakttagna fluktuationer bildar en trend över också vara antropogena.

I modernt språkbruk används termen främst för att beskriva de senaste tidens klimatförändringar, i synnerhet den temperaturstegring som kallas global uppvärmning. Fenomenet global avkylning som förekom under istiderna, räknas också in under begreppet klimatförändring.

[redigera] Möjliga orsaker till naturliga klimatförändringar

[redigera] Kontinentaldrift

När kontinenter ändrar position i förhållande till varandra enligt teorin om plattektonik, kommer landmassorna att påverka klimatet. Kontinenterna som vi känner dem idag har superkontinenterna Laurasien och Gondwana is där Sahara ligger idag eftersom land reflekterar mera solljus än hav.

[redigera] Vulkanisk aktivitet

Stora vulkaniska utbrott kan få återverkningar på miljön, då stora mängder aska och gas slungas upp i atmosfären. Dessa kan finnas kvar i flera år och bilda lning av jordytan.

[redigera] Störningar i den termohalina cirkulationen

Förenklad bild av det termohalina transportbandet i världshaven. Kalla djuphavsströmmar med hög salthalt rör sig åt öster (mörkblått) och ytliga havsströmmar med lägre salthalt åt väster (ljusblått).

De havsströmmar i djuphavet som distribuerar värme från lägre breddgrader upp mot polerna, utgör det som kallas termohalin cirkulation. En känd del av detta globala "transportband" är golfströmmen. Störningar i denna balanserande funktion kan ge oöverskådliga konsekvenser för det globala klimatet. Fenomenet El Niños orsaker är ännu inte klarlagda, men dess frekvens i modern tid verkar ha ökat i takt med antropogena aktiviteter.

[redigera] Variationer i jordens omloppsbana

Huvudartikel: Milanković-cykler

Paleoklimatologer har bland annat genom borrkärnor i is ^[1] kunnat se att klimatet verkar följa flera olika långvariga cykler med olika långa intervall, från 10 000- till 100 000-årscykler. Sådana variationer kan också iakttagas i kärnor tagna från havsbotten (se V28-238) och i stalaktiter från grottor. Den serbiske matematikern och astrofysikern Milutin Milankovic hittade ett samband mellan jordens istider och jordens läge i förhållande till solen. Benämningen på den samlade effekten av de ändringar som jordens rörelser i banan får på klimatet kallas Milanković-cykler och får till följd att jorden tar emot olika mängder av solljus vid olika tider på året och på olika platser, något som kan utlösa istider och perioder av värme.

Förändringar i solinstrålning orsakad av jordens banrörelser har inte bara direkta effekter på klimatet utan kan även medföra indirekta följder för växthusgaser som koldioxid. Pälike et al.^[2] har tittat närmare på klimatet under oligocen -- en nyckelperiod i jordens transformation från en varm värld närapå fri från istäcken på höga latituder till en med kvarstående nedisning i Antarktis. De fick ihop en detaljrik, 13-millioner år lång uppteckning av syre- och kolisotoper, som omfattar hela Oligocen. Utgående från en lådmodell över kolcykeln visar de hur den globala kolcykeln kan förstärka långtids solinstrålningen och stämma av de kortperiodiska på ett sätt som är i huvudsak kontrollerat av uppehållstiden för kolet i oceanerna.

[redigera] Solaktivitet

Korrelationen mellan mängden solfläckar och temperaturen på jorden är hög.^{[källa behövs]} Än jämförelse mellan mängden solfläckar och det globala klimatet behövs.

[redigera] Övriga naturliga påverkningar

Nedkylning i Europa från början av 1400-talet till mitten av 1800-talet, kan ha berott på en minskning av jordens energiupptag från solen på grund av större molnmängder.

[redigera] Klimatförändringar orsakade av mänskliga aktiviteter

Huvudartikel: Global uppvärmning

Den pågående uppvärmningen av jordens atmosfär och yta är, enligt de flesta klimatforskare, en effekt av mänskliga aktiviteter.

[redigera] Ökade halter av växthusgaser

Huvudartikel: Växthuseffekten

Sedan den industriella revolutionen tog fart i början på 1800-talet har människan främst genom förbränning av fossila bränslen ökat halten av koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären. Detta kan vara den största orsaken till de senaste decenniernas temperaturstegring.^{[källa behövs]} Vid en temperaturstegring frigörs även fler växthusgaser i atmosfären genom att tex områden med permafrost tinar upp.

[redigera] Landexploatering

I takt med befolkningsexplosionen i världen, tar människan allt mer land i anspråk, samt förändrar jorden. Konstbevattning, jordbruk och avskogning påverkar radikalt de naturliga förutsättningarna. Ett exempel är den numera till stor del uttorkade ryska insjön Aralsjön, som under ett par årtionden tömts på vatten då man började utnyttja sjön för bevattning.

[redigera] Aerosoler

Huvudartikel: Global fördunkling

Aerosoler i atmosfären, främst av antropogent ursprung, kan ha en avkylande inverkan på klimatet. Moln innehållande stora mängder aerosoler har generellt sett molndroppar av mindre storlek, men istället en större mängd av dessa. Detta gör att deras reflektionsförmåga (albedo) ökar och en större mängd av solstrålningen kommer att reflekteras tillbaka ut i rymden. Aerosoler kan ha orsakat en svacka i jordens uppvärmning mellan 1960 och 1990. Aerosoler är dock till över 90 procent av naturligt ursprung som till exempel ökensand, pollen och damm från jordar. Aerosoler kan färdas långa sträckor och har återfunnits i isen i polartrakterna. Aerosoler som deponeras på is får en uppvärmande effekt.

[redigera] Källor

1. ^ Iskärnan avslöjar vårt klimat.
2. ^ Pälike et al.; [1], The Heartbeat of the Oligocene Climate System (2006)

[redigera] Externa länkar

• FN-panelen IPCC