Från Wikipedia

Denna artikel handlar om kultur som socialt överförda levnadsmönster. För det biologiska begreppet se kultur (biologi).

Den här kartan visar skillnader i kulturella värderingar världen över, grundat på omfattande systematisk forskning. Kartan representerar en samhällsvetenskaplig förståelse av kultur.

Ett uppskattat kulturellt uttryck är konst. Bilden visar en målning av Ming-konstnären Chen Hongshou (1598–1652). Kineser betraktar kinesiskt måleri som en högkulturell uttrycksform.

Kultur har främst två betydelser; andlig (konstnärlig) odling eller socialt överförda levnadsmönster; i vardagligt tal är den första betydelsen den vanligare. Ordet kultur kommer från latinets, cultura av cultus, som betyder odling, och som etymologiskt hör samman med ordet kult. I sin ursprungliga betydelse förekommer det i till exempel bakteriekultur.

Kultur kan definieras som alla livsmönster, inklusive språk, konst, värderingar och institutioner hos en population som överförs socialt från generation till generation. Kultur har kallats "levnadssättet hos ett helt samhälle".^[1] Som sådant inkluderar det beteendemönster, seder, klädsel, religion, ritualer, lekar, normer för lagar och moraliska system, liksom trossystem och konstarterna. Kultur refererar ofta till en universell mänsklig kapacitet för att klassificera och kommunicera erfarenheter materiellt och symboliskt. Den höga kulturella förmågan har länge betraktats som en definierande egenskap hos människan.

[redigera] Betydelser

På svenska används begreppet kultur i enlighet med två huvudförståelser:

[redigera] Det humanistiska kulturbegreppet

Det humanistiska och konstnärligt orienterade kulturbegreppet. Kultur i den här betydelsen avser särskilt kvalitativa uttryck av underhållning och konstnärligt relaterat skapande. Kultur i den här meningen kommer närmast frasen "andlig odling". Begreppet får en betydelse som ligger nära konstarterna: det kommer närmast att avse vissa genrer av kulturellt skapande; främst litteratur, konst, musik, scenkonst, och film men även formgivning och arkitektur. I begreppet kulturpolitik avses kultur enbart i humanistisk betydelse. Det humanistiska kulturbegreppet är också en vanlig populär förståelse av kultur.

[redigera] Det samhällsvetenskapliga kulturbegreppet

Kultur i den samhällsvetenskapliga meningen avser samtliga socialt överförda levnadsmönster. Begreppet omfattar då hela den humanistiska förståelsen, men lägger även till många andra aspekter. Kultur betyder då alla mänskliga beteenden som beror på socialisering, den inlärningsprocess där uppväxande individer lär sig fakta, normer och värderingar från tidigare generationer (jämför sociokulturell). Kultur blir en totalitet av en viss populations tankar, handlingar och omgivande förhållanden. Skillnader i kulturer kan mätas både kvalitativt och kvantitativt. En konsekvens av detta är att man även kan räkna med delkulturer eller subkulturer, som uttrycker gemensam kulturell programmering inom en mindre grupp, som en del av en större. Kultur i samhällsvetenskaplig betydelse är den främsta komponent som utgör skillnader i etnicitet. Det finns vissa skillnader i förståelse och betoning mellan olika discipliner:

• Inom antropologin förstås begreppet som ovan, men på senare tid används ofta en snävare definition såsom "meningssystem som ger ordning".
• Inom sociologin används begreppet idag oftast för värderingar. Inom organisationsteori^[2] används begreppet organisationskultur för att beskriva organisatorisk styrning eller skillnader som beror på värderingar.
• Inom statsvetenskapen används begreppet för samtliga socialt överförda makroskillnader mellan regioner (stater, nationer) eller med betoning på värderingar. Hos vissa statsvetare används begreppet kultur som nära synonymt med civilisation.^[3] Begreppet politisk kultur avser skillnader i värderingar mellan politiska grupper eller institutionella system.
• Inom psykologin börjar man gärna i uppdelningen mellan arv eller miljö. Ett sätt att definiera kultur kan då bli så här: de miljöfaktorer som påverkar individer eller grupper, men som inte består i skillnader i fysisk miljö, utgör kultur. I psykologin studeras kultur framför allt inom delämnet korskulturell psykologi.
• Inom arkeologin används ordet kultur om olika befolkningsgrupper och deras levnadsmönster, ofta baserat på skillnader i materiell kultur.

[redigera] Humanistisk förståelse och kultur som andlig odling

Renässanskonstnären Michelangelos skulptur David (1504) är en symbol för västeuropeisk högkultur.

Kultur är i den här betydelsen ett renodlat kvalitativt begrepp. Det avser människans andliga odling: både de konkreta uttryck och begreppsliga understrukturer som denna tar sig uttryck i. Fokus för den humanistiska kulturförståelsen är det estetiska skapandet. Framför allt i kreativa uttrycksformer som konst, litteratur, musik, teater och film med mera. Den andliga odlingen manifesterar sig även i seder, språk, traditioner och religion men tonvikten ligger inte där. Vad som är kultur och inte i denna mening har delvis att göra med vilken status, komplexitet eller förfining ett visst kreativt uttryck anses ha. Bland det högkulturella — de högre konstformerna — ingår inte dekorativ konst och hantverk. På det individuella planet, betyder ordet kulturell att vederbörande är kreativ, bildad och intresserad av kulturella uttryck i form av till exempel konst. Sådana personer kan sägas besitta ett högt kulturellt kapital. Särskilt förr avsågs med kultur en aristokratisk förfining och bildning. Ett begrepp för detta är finkultur, som ibland kontrasteras mot populärkultur eller folkkultur. Den brittiske poeten och kulturkritikern Matthew Arnold uttryckte sin syn på vad kultur borde vara — det yttersta av findestillerad bildning — med de ofta citerade orden:

Numera inbegrips allt oftare även mera folklig kultur i begreppet kultur, delvis som ett resultat av att begreppet "bildning" fått en mer allmän betydelse. Det som ses som finkultur eller högkulturellt idag kan vidare vara vad som i forna tider sågs som enkel underhållning. Analogt kan nyare kulturella företeelser —- även konstnärliga uttryck —- ha svårt att erövra den status som kulturbegreppet innebär. Det förflyter oftast en tid innan de betraktas som kultur. Television, datorspel, stand-up och andra nyare former av underhållning betraktas därför vanligtvis inte som kultur, trots att deras skapande kan kräva hög konstnärlig förmåga.

Vissa äldre kulturella företeelser som har bevarats kallas för kulturarv. Som motsats till kultur sätts ofta natur eller förvildning, men det åtskiljandet är inte helt okontroversiellt. I västvärlden skiljer man mellan barn- och ungdomskultur och den vuxna kulturen, men denna åtskiljnad förekommer inte globalt.

[redigera] Samhällsvetenskaplig förståelse: mellan folkstam och identitet

President Bush delar ut en posthum medalj till en soldatfru.

En ung kvinna från himbafolket i Namibia.

Två sadhu-män nära Pashupatinath templet i Kathmandu i Nepal. Foto: Luca Galuzzi.

Två japanska geishor uppträder. Foto: Jon Rawlinson.

Ett samhälles kultur tjänar som förmedlare och upprättare av samhällets moral och värderingar till individen. Till skillnad från en människas natur är hennes kultur inte medfödd. En människas kultur står i relation till hennes socialklass, etnicitet, miljö och könsroll, men kan inte reduceras till ett av dessa begrepp.

Den samhällsvetenskapliga betydelsen inkluderar, men är absolut inte begränsad till, den humanistiska betydelsen. I det samhällsvetenskapliga kulturbegreppet inkluderas ibland också saker som statsskick, militär och många andra företéelser. Kultur kan särskilt inom antropologin och arkeologin även avse en civilisation i sig. I idealistiska förståelser betonas ett samhälles symbolvärld, och de mönster, uttryck och former som bibehåller dessa. I denna betydelse hör "kultur" nära samman med begreppsvärlden och samspelet mellan människor.

Man talar också om olika kulturer när man menar en folkstam som odlat och brukat ett jordområde, exempelvis induskulturen, indiankulturen, den egyptiska högkulturen och så vidare. I senare tid behöver det inte nödvändigtvis vara en homogen folkstam, utan man kan tala om amerikansk kultur. När olika folkgrupper blir mer eller mindre isolerade från varandra, uppstår förgreningar av kulturen med olika utveckling på olika håll. Förgreningarna kan ske både geografiskt och socialt. I det senare fallet talar man om subkulturer.

Nya kulturella uttryck uppkommer ibland genom att två olika kulturer möts, men kulturerna kan även hamna i motsättning. Då uppstår en kulturkrock. En omotiverad intolerans, avsky eller rädsla mot andra kulturer eller människor från andra kulturer kallas xenofobi. Att förespråka kulturell mångfald eller minoritetskulturers bevarande kan kallas pluralism. Ett annat ord för förespråkande av flera kulturer eller etniciteter inom samma politiska enhet är multikulturalism. Multikulturalism används även för att beskriva ett sådant samhälle när detta föreligger som ett faktum. Med kulturrelativism avses uppfattningen att det inte går att avgöra vilka kulturer som är bättre än andra.

Kulturella värderingar kan i olika grad vara universalistiska eller partikularistiska. Med universalism avses uppfattningen att alla kulturer i grunden följer samma mönster, eller kanske främst, att de bör omfatta samma regler. Med partikularism avses uppfattningen att kulturer är olika, att de bör förbli olika, eller att olika kulturella regler bör gälla för olika grupper. Vissa stater kallas ibland "kulturimperialister" med vilket menas att de ser sin egen kultur som överlägsen andras; att de försöker förändra andra stater så att de ska anamma deras kultur, samt att deras kultur slutligen regerar andras så att maktförhållandet påminner om imperialism. Ibland anges ekonomiska motiv till detta, ibland ideologiska.

[redigera] Kulturell förändring eller kontinuitet över tid

En av de flitigast debatterade aspekterna av kultur - såväl i offentlig debatt som inom forskningen - är i vilken grad kulturella fenomen är beständiga över tid. Enligt en konstruktivistisk eller postmodernistisk uppfattning betonar man kulturers föränderlighet över tid. Skribenter inom den här traditionen påpekar att kulturer är "dynamiska", ibland beskriver de kulturer som i ett stadium av ständig fluktuation och utan egentlig kärna. Detta synsätt är den mer utbredda uppfattningen inom socialantropologin enligt socialantropologen Thomas Hylland Eriksen. Ett problem för det perspektivet är dock att det inte baserar sig på empiriska studier, utan företrädesvis på personliga bedömningar. Enligt en annan grupp mer kvantitativt orienterade kulturforskare, till exempel Geert Hofstede, betonas kulturer såsom beständiga över tid. Vissa kulturella drag förblir påfallande likadana över tid.^[4] Vissa religiösa system, tex islam kan avsevärt sakta ner hur snabbt en invandrargrupp anpassas till kulturen i ett nytt land.^[5] Graden av assimilering hos en mindre grupp som lever i kulturellt annorlunda samhälle är starkt beroende av endogami; i vilken utsträckning grupperna gifter sig utanför den egna gruppen. Även specifika kulturella normer och värderingar om traditionernas betydelse spelar stor roll. Basker, katalaner och korsikaner i Europa, liksom québécois i Kanada och judar i diasporan har alla förblivit mycket starkt bundna till sina språk och kulturella drag trots att de sedan länge levt i stater med annan kulturell majoritet.^[6] Några exempel på kulturella företeelser och deras utsträckning i tid, från en svensk synvinkel, kan se ut så här:

• Jordbruksproduktion: ca 6200 år.^[7]
• Julfirande: ca 1170-1600 år.^[8]
• Svenska språket: ca 800 år.^[9]
• Nuvarande kalender: ca 255 år
• Lika arvsrätt för båda könen: ca 160 år^[10]
• Rinkebysvenska: ca 10 år.^[11]

[redigera] Komponenter och dimensioner av kultur

Pyramiderna vid Ghiza i Egypten är ett exempel på en kulturell artefakt. Foto: Ricardo Liberato.

Kulturella symboler. Denna heraldik är full med kulturell symbolik.

Antropologen Leslie White föreslog att analytiskt sett kunde kultur delas in i en struktur av tre delsystem, det ideologiska, teknologiska och sociologiska. Biologen Julian Huxley byggde vidare på detta med tre begrepp för delarna av en kultur: mentifakter, artefakter och sociofakter. Mentifakter är det ideologiska eller värderingsgrundade delsystemet av idéer, värderingar, föreställningar och kunskap samt hur dessa uttrycks i språk eller annan kommunikation. Dessa abstrakta trossystem talar om vad man bör tro på, vad man bör värdera ich inte och hur man bör handla. Artefakter avser det teknologiska delsystemet av materiella objekt tillsammans med de tekniker som krävs för att nyttja dessa. Sociofakter avsåg det sociologiska delsystemet; summan av de förväntade och accepterade mönstren av personliga relationer. Ekonomiska, politiska, militära, religiösa, arvsgrundade och andra former för organisation och struktur. Sociofakterna definierar kulturens sociala organisering och reglerar hur individerna fungerar gentemot gruppen.^[12]

En vanlig indelning idag identifierar följande komponenter av kultur:

• Symboler är objekt, bilder ljud eller gester som representerar någonting och som känns igen av andra i samma kultur. Symboler kan förändras över tid och har olika betydelse i olika kulturer. Symboler är så grundläggande att vi ser dem som självklara.
• Språk är ett komplext system av verbal och icke-verbala symboler som vi använder för att kommunicera med andra. Språk är den viktigaste mekanism som överför kultur från en generation till en annan eller en grupp till en annan.
• Värderingar är allmänna föreställningar om vad som rätt och fel. De som tjänar som rationaliseringar och motiv för vilka normer och regler som måste följas. Värderingar varierar mellan kulturer och även mellan mindre grupper.
• Normer är regler och förväntningar som styr medlemmarna i ett samhälle. De kan vara icke-formaliserade, alltså outtalade eller ej nedskrivna, i motsats är Formaliserade normer sådana som är nedskrivna i form av lagar, regler eller kontrakt. Normer kan variera starkt från en kultur till en annan.
• Artefakter är de fysiska ting som en viss kultur skapar.

[redigera] Kulturella dimensioner

Att systematisera kulturer genom skillnader i artefakter, normer eller symboler och deras system är relativt svårt, åtminståne om man vill göra det med hög reliabilitet och täcka större delar av jorden. Det är ett skäl till att systematiska indelningar i dimensioner är vanligast förekommande som studier av människors kulturella värderingar. Den vanligaste typologin är Hofstedes fem kulturdimensioner:

• Individualism mot kollektivism — vilken grad individer förväntar sig att välja sina egna associationer eller förbli som medlemmar av livslånga grupper. Latinamerikanska länder rankas som de mest kollektivistiska, följt av östasiatiska länder. USA följt av engelsktalande och västeuropeiska länder har de mest individualistiska kulturerna. Den här dimensionen av olika kulturer anses vara mycket betydelsefull och har bekräftats i studie efter studie.

• Liten mot stor maktdistans — den utsträckning i vilken mindre mäktiga medlemmar förväntar sig och accepterar att makt fördelas ojämlikt. I kulturer med liten maktdistans (Österrike, Danmark, Sverige, Nya Zeeland) förväntas maktrelationer som är konsultativa, inkluderande och demokratiska. I kulturer med hög maktdistans (Sydostasien, Östra Europa och Arabvärlden) accepteras mindre inflytelserika individer maktrelationer som är mer auktoritära och paternalistiska. Generellt gäller att länder med lägre maktdistans förvaltas mer demokratiskt. Inom Europa tenderar maktdistansen att vara lägre i de nordliga länderna och högre i de södra och östra länderna. Det föreligger ett liknande samband med religioner: islam och katolicism korrelerar med större maktdistans och därmed med större acceptans för auktoritär maktfördelning.

• Maskulinitet mot feminitet — hur högt kulturen sätter traditionellt manliga eller kvinnliga värden. Maskulina kulturer värderar konkurrens, självsäkerhet, ambition samt ansamlande av rikedom och materiella ting. Feminina kulturer lägger större värde vid relationer och livskvalitet. Japan och Slovakien rankas som de mest maskulina kulturerna, liksom flera länder i Västeuropa. Sverige är världens mest feminina land, följt av andra nordiska länder. En annan aspekt är att i M-kulturer är skillnaderna i könsroller större och mindre flytande än i F-kulturer.

• Osäkerhetsundvikande — den utsträckning i vilken individerna försöker hantera stress genom att minimera osäkerhet. Kulturer med höga värden föredrar regler (till exempel om religion och mat) och strukturerade sociala sammanhang. Medelhavsländer, Latinamerika och Japan rankas högt i den här kategorin. Singapore, Jamaica, Danmark och Sverige rankas lågt.

• Lång mot kort tidsorientering — beskriver ett samhälles tidshorisont, den betydelse som läggs vid framtiden i jämförelse med nutiden. I samhällen med lång tidsorientering värderas uthållighet, att ordna relationer efter status, driftighet och sparsamhet. I samhällen med kort tidsorientering värderas normativa utsagor, personlig stabilitet, att "rädda ansiktet", respekt för traditioner samt återgäldade av favörer och gåvor. Kina, Taiwan och Japan visar särskilt höga värden. Många lågt utvecklade länder visar låga värden, lägst hos Pakistan och Västafrika. Västerländska länder delar relativt låga värden.

[redigera] Världens kulturer och kulturområden

En indelning av världens kulturer i kulturområden enligt Samuel P. Huntington.

I dagligt tal delas individer, folkgrupper, länder och världsdelar ofta in i olika kulturer, civilisationer eller kulturella områden. Vanliga kulturområden och kulturellt indelande begrepp är västerländsk kultur, den anglo-saxiska världen, arabvärlden eller den muslimska världen, den östasiatiska världen och den latinamerikanska världen. Sådana kulturella indelningar har delvis oklara gränser i områden som gränsar till olika kulturer. Däremot är kulturella indelningar är inte godtyckliga, de flesta vardagliga kulturindelningar har bekräftats i återkommande forskarstudier. Det finns flera forskarframtagna sätt att dela in världens kulturer, dels baserat på expertbedömningar men även på systematiska empiriska studier från stora delar av jorden. Många av dessa indelningar sammanfaller i hög grad. En av de tidigaste indelningarna utfördes av historikern Arnold J. Toynbee, han fann fem kulturgrupper; den Västerländska, Ortodoxa, Islamiska, Hinduiska och Fjärran östern-kulturen.^[13] En vanlig indelningsmetod grundar sig på en kombination av språk och religion. Statsvetaren Samuel Huntington delar, enligt egen bedömning, in världen i åtta civilisationer, som motsvarar skilda kulturområden. En empirisk och systematiskt grundad indelning är den som upptäckts av sociologen Ronald Inglehart med flera forskare. Kulturforskaren Geert Hofstede har funnit en indelning av tolv kulturområden, baserat på omfattande jämförelser av kulturella värderingar.^[14] Organisationsforskarna Ronen och Shenkar gör en syntes av åtta empiriska studier och delar därefter in världens kulturer i åtta kluster: Anglosaxisk, Arabisk, Fjärranöstern, Germansk, Latinamerikansk, Latineuropeisk, Nära östern och Nordisk kultur. Dessutom tillkommer ett kluster med oberoende kulturer.^[15] Gupta et al gör en empiriskt och systematiskt grundad indelning i följande kulturkluster: Anglosaxisk, Arabisk, Germanskt Europeisk, Latinamerikansk, Latinsk Europeisk, Konfucianskt Asiatisk, Nordiskt Europeisk, Sub-sahariskt Afrikansk, Sydasiatisk, och Östeuropeisk. De finner även att det kulturkluster som har den starkaste interna likheten och som är mest distinkt mot de andra, är det nordiska klustret.^[16]

[redigera] Nationella kulturer

En vanlig indelningsgrund för kulturer befinner sig på nationsnivån. Då talar man om amerikansk kultur, japansk kultur, svensk kultur och så vidare. Ibland ifrågasätts det sättet att jämföra kulturer på med argumentet att kulturer varierar inom de enskilda staterna och att kulturella och politiska gränser inte behöver stämma överens. Särskilt socialkonstruktivistiskt inriktade antropologer i skandinavien brukar framhålla detta. Andra samhällsvetare som studerar kultur, ofta de forskare som studerar värderingar, försvarar uppdelningen av kulturer efter nationsgränser.^[17] De framhåller att det finns ett omfattande empiriskt stöd för att människor av samma nationalitet formas av samma värderingar och normer.^[18][19] Kulturforskaren Ronald Inglehart — som har lett världens mest omfattande jämförande studie av kulturella värderingar — säger så här:^[20]

Kulturer varierar i hur de kombinerar olika drag, och de varierar även i vilka former som dessa drag uttrycks. I den meningen är varje nationell kultur unik.^[4] De forskare som beskriver nationella kulturer påstår inte att dessa i hög grad förutsäger enskilda individers beteende, skillnaderna visar snarare på centrala tendenser för hela gruppen.

[redigera] Uppkomst, inlärning och överföring av kultur

Se även Kulturell evolution

Det som skiljer en grupps kultur från en annan är främst graden av isolering i såväl tid som rum. En viss kultur uppkommer genom att en grupp individer isoleras från andra individer. På grund av olika interaktioner inom gruppen och skillnader i miljö kommer kulturerna över tid att skilja sig mer och mer. Kultur lärs in genom imitation och språklig överföring mellan individer. Den process där en människa lär sig kultur kallas socialisering. Kulturell överföring mellan generationer kallas vertikal överföring. Kulturell överföring mellan grupper (inom samma generation) kallas horisontell överföring. Samtida forskning tyder på att den vertikala överföringen har större betydelse än den horisontella.

[redigera] Kultur bland djur

Kultur anses ofta vara ett av de drag som klarast särskiljer människan från andra djur. De flesta mänskliga biologiska egenskaper överträffas i djurvärlden, men människans kultur och teknologi saknar motsvarighet. Till skillnad från alla andra djur är människor mycket bra på social inlärning, de är kapabla till social informationsöverföring med mycket hög detaljnivå.^[21] Det betyder dock inte att alla andra djurarter helt saknar kultur. Ett litet fåtal djurarter har förmåga att föra över komplexa beteenden till andra individer över generationer. Vissa forskare menar att djur inte kan sägas besitta kultur eftersom de saknar djupare språkförmåga och specificerad inlärning. Andra menar att förmåga till imitation räcker. Social överföring av beteenden genom imitation har observerats med säkerhet hos bland annat chimpanser och delfiner.^[22] Det gäller till exempel för användning av redskap eller inlärning av olika lekar. Även fåglar, elefanter och valar uppvisar skilda kulturella beteenden hos olika grupper inom arten. Bland olika populationer av chimpanser i fångenskap har stora skillnader i beteende observerats, vilket har tolkats som bevis för kultur. En invändning mot detta har varit att variationen i beteende kan vara ett resultat av genetiska skillnader mellan underarter. Vissa nyare studier ger dock mer stöd för den kulturella förklaringen.^[23]

[redigera] Se även

• Arkeologisk kultur
• Materiell kultur
• Kulturlandskap
• Finkultur
• Kulturelitism
• Kulturradikalism
• Populärkultur
• Subkultur
• Svensk kultur
• Svensk kulturpolitik
• Etnicitet
• Undergroundkultur
• Memetik

[redigera] Referenser

1. ^ ref
2. ^ I Sverige är organisationsteori (eller organisationssociologi) en del av företagsekonomin.
3. ^ Jämför Samuel Huntington.
4. ^ [a b] Daun, Åke. (1998). Describing a National Culture - is it at all Possible? Etnologia Scandinavica, vol 28: 6-19.
5. ^ Bisin, Alberto; Patacchini, Eleonora; Verdier, Thierry & Yves Zenou. (2007). Are Muslim Immigrants Different in Terms of Cultural Integration? IZA Discussion Paper Series No. 3006. Bonn: Forschungsinstitut zur Zukunft der Arbeit.
6. ^ Bisin, Alberto & Thierry Verdier (2000). "Beyond the melting pot": Cultural transmission, marriage and the evolution of ethnic and religious traits. Quarterly Journal of Economics, August 2000:955-988.
7. ^ Den neolitiska revolutionen i Sverige enligt populationsgenetisk datering.
8. ^ Äldsta noteringar av termer som motsvarar jul; enligt Heimskringla från 840, noteringar giltiga för "germanska folk" från 400-tal.
9. ^ Klassisk fornsvenska; äldre Västgötalagen dateras till 1225. Språket kan ha uppkommit tidigare.
10. ^ Jämlik arvsrätt för kvinnor och män införs 1845 i Sverige.
11. ^ År då typiska ord inkluderades i Svenska Akademins ordlista. Själva termen kan ha förekommit tidigare.
12. ^ Fellman, Jerome D., Getis, Arthur, & Getis, Judith. (1999). Human Geography: Landscapes of Human Activities. Boston: WCB/McGraw-Hill. ISBN 0-697-38497-7
13. ^ Toynbee, Arnold. (1947). A study of history. New York: Oxford University Press.
14. ^ Hofstede, Geert (1980). Cultures consequences: international differences in work-related values. Beverly Hills, USA: Sage.
15. ^ Ronen, S., & Shenkar, O. (1985). Clustering countries on attitudinal dimensions: a review and synthesis. Academy of Management Review, 10(3): 435-454. JSTOR
16. ^ Gupta, Vipin, Paul J. Hanges & Peter Dorfman (2002). Cultural clusters: methodology and findings. Journal of World Business, 37, sid 11-15. doi:10.1016/S1090-9516(01)00070-0 | full-text pdf
17. ^ Dahl, Stephan. (2004). Intercultural Research: The Current State of Knowledge. Middlesex University Discussion Paper No. 26. Social Science Research Network
18. ^ Hofstede, Geert. (1991). Cultures and organisations: software of the mind. London & New York: McGraw-Hill.
19. ^ Smith, P. B. & M. H. Bond. (1998). Social psychology across cultures. London: Prentice Hall.
20. ^ Inglehart, Ronald; Baker, W. (2000), "Modernization, cultural change and the persistence of traditional values", American Sociological Review (February): 19, http://my.fit.edu/~gabrenya/cultural/readings/Inglehart-Baker-2000.pdf 
21. ^ Mameli, Matteo. (2008). Understanding culture: a commentary on Richerson and Boyd’s Not By Genes Alone. Biology and Philosophy, 23:269-281.
22. ^ Whiten et al (1999). Cultures in chimpanzees. Nature, 399:682-685 full-text pdf
23. ^ Lycett, Stephen J., Mark Collard, & William C. McGrew. (2007). Phylogenetic analyses of behavior support existence of culture among wild chimpanzees. PNAS 104(45): 17588–17592. doi:10.1073/pnas.0707930104 | full-text pdf

[redigera] Litteratur

• Arnold, Matthew (1869). Culture and Anarchy.
• Nationalencyklopedin, uppslagsord Kultur
• Hofstede, Geert. (2001). Culture's Consequences: Comparing Values, Behaviors, Institutions, and Organizations Across Nations ISBN 978-0803973237 Google Books
• Geertz, Clifford. (1973). The Interpretation of Cultures. London. ISBN 0-00-686260-8
• Kroeber, A. L. and C. Kluckhohn. (1952). Culture: A Critical Review of Concepts and Definitions. Cambridge, MA: Peabody Museum
• Richerson, Peter J. & Robert Boyd. (2005). Not by genes alone Chicago: University of Chicago Press. ISBN 9780226712123 | Google Books
• Tylor, E.B. (1974). Primitive culture: researches into the development of mythology, philosophy, religion, art, and custom. New York: Gordon Press. First published in 1871. ISBN 978-0-87968-091-6
• Williams, Raymond (1958). Culture and society. London: The Hogarth Press.

[redigera] Externa länkar

• Exempel på kulturedefinitioner: Asu.edu
• Stockholms universitet; Centrum för evolutionär kulturforskning: su.se
• Unescos universella deklaration om kulturell mångfald unesco.org
• Kulturnät Sverige: kultur.nu
• Statens museer för världskultur: Smvk.se
• Kultur i svenska medier:
  • Sveriges television svt.se - Kultur & Nöje portal
  • Dagens Nyheter DN Kultur & Nöje
  • Sydsvenskan sydsvenskan.se/kultur/
  • Expressen expressen.se/kultur/
  • Aftonbladet aftonbladet.se/kultur/
  • Kvällsposten kvp.se/kultur/