Presidentvalet i USA 2008
Från Wikipedia
| ‹ 2004 |
||||
| Presidentvalet i USA 2008 |
||||
| 4 november 2008 | ||||
| Presidentkandidat | Barack Obama | John McCain | ||
| Vice-presidentkandidat | Joe Biden | Sarah Palin | ||
| Parti | Demokraterna | Republikanerna | ||
| Hemdelstat | Illinois | Arizona | ||
Fördelning av elektorer per delstat i 2008 års presidentval. |
||||
Det 56:e presidentvalet i USA hölls den 4 november 2008, och gav demokraternas presidentkandidat Barack Obama, med vicepresidentkandidat Joe Biden, segern.
I valet utsågs egentligen elektorerna till elektorskollegiet, som i sin tur ska välja USA:s 44:e president den 15 december. De väljer också vem som blir USA:s vicepresident. Presidenten svär presidenteden och tillträder sin post på installationsdagen 20 januari 2009.
Det republikanska partiet hade nominerat Arizonas senator John McCain som sin kandidat. Det demokratiska partiet hade nominerat Illinois senator Barack Obama. Libertarian Party hade nominerat den före detta kongressledamoten Bob Barr, Constitution Party nominerade pastorn och radioprogramledaren Chuck Baldwin och Green Party har nominerat före detta kongressledamoten Cynthia McKinney. Ralph Nader valde att inte kandidera för Green Party, utan var istället oberoende kandidat.
Samma dag som presidentvalet genomfördes valet till senaten i 33 delstater, val av ledamöter i representanthuset i alla delstater, guvernörsval i elva stater samt andra lokala val och folkomröstningar.
Innehåll |
[redigera] Utgångsläge
Det 22:a tillägget till den amerikanska konstitutionen tillät inte att ämbetsinnehavaren, George W. Bush, kandiderade fler gånger, eftersom han redan hade suttit i två mandatperioder. Vicepresident Dick Cheney klargjorde innan valet att han inte ämnade kandidera till presidentposten. Därmed var presidentvalet 2008 det första sedan 1928 där varken sittande president eller vicepresident tävlade om att nomineras av sitt parti, och dessutom det första sedan 1952 där ingen av de båda ställde upp som slutlig kandidat för sitt parti. Dessutom var valet speciellt i och med att demokraternas båda toppkandidater hör till samhällsgrupper som ännu aldrig beklätt presidentposten: en kvinna, Hillary Clinton, och en afroamerikan, Barack Obama. Om republikanerna hade vunnit så hade John McCain blivit den äldsta tillträdande presidenten[1] och Sarah Palin landets första kvinnliga vicepresident.
Demokraternas och republikanernas parti-interna förval inleddes i delstaten Iowa den 3 januari 2008. Tidpunkten för supertisdagen var för bägge partierna 5 februari 2008.[2]
Partisammankomster för nominering av respektive presidentkandidat (partikonvent) hölls från 25 till 28 augusti i Denver i Colorado (Demokraterna)[3] och från 1 till 4 september 2008 i Saint Paul i Minnesota (Republikanerna);[4] det parti som tillhör den sittande presidenten håller traditionellt sitt konvent sist. Under dessa nationella partisammankomster röstar delegaterna (ombuden) från de olika delstaterna om vem som ska bli partiets presidentkandidat.
[redigera] Valkampanjen
Valkampanjen kom att domineras av USA:s ekonomi och Irakkriget.
[redigera] Resultat
Icke officiella uppgifter.[5]
| Kandidat | Medkandidat | Parti | Röster | % | Elektorsröster |
|---|---|---|---|---|---|
| Barrack Obama | Joe Biden | Demokraterna | 66 624 424 | 52,7% | 365 |
| John McCain | Sarah Palin | Republikanerna | 58 182 349 | 46,0% | 162 |
| Ralph Nader | Matt Gonzalez | oberoende | 695 446 | 0,5% | 0 |
| Bob Barr | Wayne Allyn Root | Libertarian Party | 509 415 | 0,4% | 0 |
| Chuck Baldwin | Darrell Castler | Constitution | 181 612 | 0,1% | 0 |
| Cynthia McKinney | Rosa Clemente | Green Party | 151 786 | 0,1% | 0 |
| Totalt | 126 447 894 | 100,0% | 537 |
Preliminära resultat för respektive delstat[6]: (endast demokrater och republikaner finns med)
| Delstat | Barack Obama | John McCain | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal Röster | % | Antal elektorer |
Antal Röster | % | Antal elektorer |
|
| Alabama | 806 798 | 39% | 0 | 1 259 555 | 61% | 9 |
| Alaska | 80 340 | 36% | 0 | 136 348 | 62% | 3 |
| Arizona | 850 702 | 45% | 0 | 1 012 074 | 54% | 10 |
| Arkansas | 414 339 | 39% | 0 | 626 582 | 59% | 6 |
| Kalifornien | 6 125 805 | 61% | 55 | 3 693 865 | 37% | 0 |
| Colorado | 1 097 106 | 53% | 9 | 958 585 | 46% | 0 |
| Connecticut | 958 865 | 60% | 7 | 601 430 | 39% | 0 |
| Delaware | 255 394 | 62% | 3 | 152 356 | 37% | 0 |
| District of Columbia | 210 403 | 93% | 3 | 14 821 | 7% | 0 |
| Florida | 4 066 978 | 51% | 27 | 3 868 210 | 48% | 0 |
| Georgia | 1 811 758 | 47% | 0 | 2 022 409 | 52% | 15 |
| Hawaii | 298 555 | 72% | 4 | 110 840 | 27% | 0 |
| Idaho | 233 466 | 36% | 0 | 399 000 | 62% | 4 |
| Illinois | 3 165 302 | 61% | 21 | 1 953 507 | 38% | 0 |
| Indiana | 1 352 356 | 50% | 11 | 1 329 370 | 49% | 0 |
| Iowa | 818 172 | 54% | 7 | 677 449 | 45% | 0 |
| Kansas | 498 081 | 41% | 0 | 683 081 | 57% | 6 |
| Kentucky | 746 490 | 41% | 0 | 1 043 284 | 58% | 8 |
| Louisiana | 767 220 | 40% | 0 | 1 145 962 | 59% | 9 |
| Maine | 365 369 | 58% | 4 | 253 525 | 40% | 0 |
| Maryland | 1 406 842 | 61% | 10 | 870 990 | 38% | 0 |
| Massachusetts | 1 885 922 | 62% | 12 | 1 104 003 | 36% | 0 |
| Michigan | 2 844 271 | 57% | 17 | 2 038 420 | 41% | 0 |
| Minnesota | 1 571 798 | 54% | 10 | 1 274 567 | 44% | 0 |
| Mississippi | 512 485 | 43% | 0 | 677 758 | 57% | 6 |
| Missouri | 1 436 745 | 49,3% | 0 | 1 442 613 | 49,5% | 0 |
| Montana | 214 787 | 47% | 0 | 230 965 | 50% | 3 |
| Nebraska | 315 912 | 41% | 1 | 439 328 | 57% | 4 |
| Nevada | 531 884 | 55% | 5 | 411 988 | 43% | 0 |
| New Hampshire | 348 068 | 55% | 4 | 283 190 | 45% | 0 |
| New Jersey | 2 070 726 | 57% | 15 | 1 539 976 | 42% | 0 |
| New Mexico | 452 537 | 57% | 5 | 333 114 | 42% | 0 |
| New York | 4 319 246 | 62% | 31 | 2 551 811 | 37% | 0 |
| North Carolina | 2 115 854 | 49,9% | 0 | 2 102 761 | 49,5% | 0 |
| North Dakota | 141 113 | 45% | 0 | 168 523 | 53% | 3 |
| Ohio | 2 586 704 | 51% | 20 | 2 374 126 | 47% | 0 |
| Oklahoma | 499 329 | 34% | 0 | 951 270 | 66% | 7 |
| Oregon | 664 872 | 56% | 7 | 509 296 | 43% | 0 |
| Pennsylvania | 3 184 621 | 55% | 21 | 2 584 063 | 44% | 0 |
| Rhode Island | 275 028 | 63% | 4 | 152 197 | 35% | 0 |
| South Carolina | 796 655 | 45% | 0 | 963 767 | 54% | 8 |
| South Dakota | 170 876 | 45% | 0 | 202 999 | 53% | 3 |
| Tennessee | 1 081 074 | 42% | 0 | 1 470 160 | 57% | 11 |
| Texas | 3 514 788 | 44% | 0 | 4 450 403 | 56% | 34 |
| Utah | 294 209 | 35% | 0 | 533 646 | 63% | 5 |
| Vermont | 190 700 | 67% | 3 | 89 330 | 31% | 0 |
| Virginia | 1 791 807 | 52% | 13 | 1 636 180 | 47% | 0 |
| Washington | 938 492 | 58% | 11 | 667 461 | 41% | 0 |
| West Virginia | 297 277 | 43% | 0 | 390 326 | 56% | 5 |
| Wisconsin | 1 618 809 | 56% | 10 | 1 242 627 | 43% | 0 |
| Wyoming | 78 033 | 32% | 0 | 158 515 | 66% | 3 |
| Totalt | 64 629 649 | 52,5% | 364 | 56 888 006 | 46,2% | 162 |
[redigera] Kandidaterna
[redigera] Demokraternas nominering
- Barrack Obama, senator från Illinois
[redigera] Avbrutna kampanjer
Följande kandidater drog tillbaka sina kandidaturer:
- Hillary Clinton, senator från New York
- Mike Gravel, förutvarande senator från Alaska. Tillkännagav 26 mars 2008 att han trätt över till Libertarian Party för att försöka bli nominerad som deras presidentkandidat.[7]
- John Edwards, förutvarande senator från North Carolina
- Dennis Kucinich, kongressledamot från Ohio
- Bill Richardson, guvernör i New Mexico
- Joe Biden (senare Obama:s vicepresidentkandidat), senator från Delaware
- Christopher Dodd, senator från Connecticut
[redigera] Republikanernas nominering
- John McCain, senator från Arizona
[redigera] Avbrutna kampanjer
Följande kandidater drog tillbaka sina kandidaturer:
- Ron Paul, kongressledamot från Texas
- Alan Keyes, förutvarande USA:s sändebud till FN från Maryland
- Mike Huckabee, förutvarande guvernör i Arkansas
- Mitt Romney, förutvarande guvernör i Massachusetts
- Rudy Giuliani, förutvarande borgmästare i New York City
- Fred Thompson, förutvarande senator från Tennessee
- Duncan Hunter, kongressledamot från Kalifornien
[redigera] Primärval
[redigera] Delegater
Delegaterna i en delstat fördelas på kandidaterna efter resultatet i primärvalen. Delegaterna väljer sitt partis presidentkandidat på det nationella partikonventet. Demokraterna har speciella superdelegates.[8] Det är delegater som ej utgår från förvalsprocessen. De flesta är befattningshavare och uppsatta inom partiet, som är villiga att understödja partiets favoritkandidat. Republikanerna har bundna och obundna delegater. Av Demokraternas 4 234 (tidigare 4 050)[9] delegater är 3 438 (tidigare 3 253) bundna delegater och 797 superdelegater. Republikanerna har 2 380 delegater, varav 1 917 bundna och 463 obundna. 123 av de obundna delegaterna är ledamöter av Republican National Convention (RNC).
| Demokraterna (4 234) | Republikanerna (2 380) | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kandidat | Valda delegater |
Superdelegater | Sammanlagt | Kandidat | Valda delegater |
Obundna delegater |
Sammanlagt |
| Barack Obama | 1 761 | 393 | 2 154 | John McCain | 1 432 | 85 | 1 517 |
| Hillary Clinton | 1 636 | 287 | 1 923 | Mike Huckabee | 272 | 3 | 275 |
| John Edwards | 13 | 0 | 13 | Mitt Romney | 255 | 0 | 255 |
| Ron Paul | 30 | 0 | 30 | ||||
| Kvar att fördela | 115 | 179 | 294 | Kvar att fördela | 0 | 320 | 320 |
| Segrare behöver 2 118 | Segrare behöver 1 191 | ||||||
Angivelserna av superdelegater och obundna delegater grundar sig på icke-bindande stöduttalanden, så kallade endorsements, som dessa har gjort. De som inte har gjort ett sådant tillkänngivande räknas under ”Kvar att fördela”. Dessa delegaters slutliga röstande kan trots det skilja sig från det förväntade, då de närsomhelst kan byta sida.
[redigera] Opinionsundersökningar
[redigera] Primärvalen
[redigera] Demokratiska partiet
21–25 maj 2008 (medel av tre undersökningar, se Opinion polling for the United States presidential election, 2008 i engelskspråkiga Wikipedia)
- Barack Obama 50 %
- Hillary Rodham Clinton 44 %
- Övriga/ej svar 8 %
[redigera] Republikanska partiet
21–24 maj 2008 (medel av tre undersökningar, se samma artikel som ovan)
- John McCain 59 %
- Mike Huckabee 24 %
- Övriga/ej svar 8 %
[redigera] Presidentvalet
Dessa opinionsundersökningar görs så att folk får välja vilken av en given demokratisk och en given republikansk kandidat de skulle rösta på.
| Kandidater | Utfall | Undersökningsperiod |
|---|---|---|
| Barack Obama mot John McCain | 49 % mot 44 % | 29-30 oktober (medel av 6 undersökningar) |
| Källa: Opinion polling for the United States presidential election, 2008 i engelskspråkiga Wikipedia. | ||
Om opinionsundersökningar per delstat analyseras, och delstatsvinnare ges det antal elektorer som hör till staten, fås följande resultat (avser oktober 2008):
- Obama - säkra delstater: 254 elektorer, 20 delstater
- Obama - troliga delstater: 84 elektorer, 6 delstater
- McCain - säkra delstater: 118 elektorer, 14 delstater
- McCain - troliga delstater: 35 elektorer, 5 delstater
- Oklara delstater: 47 elektorer, 5 delstater
- Det finns 538 elektorer och hälften är 269. Det är långtifrån säkert att folk röstar som de uppgett i undersökningar.
- Källa: Statewide opinion polling for the United States presidential election, 2008 i engelskspråkiga Wikipedia.
[redigera] Perspektiv
Amerikanerna tenderar att välja personer med erfarenhet av exekutiva politiska funktioner, det vill säga tidigare guvernörer och vicepresidenter, till presidentämbetet framför exempelvis kongressledamöter. Senast en person som inte hade denna bakgrund valdes var 1960, då senator John F. Kennedy valdes till president. I 2008 års val är dock såväl demokraternas kandidat, Obama, som republikanernas dito, McCain, senatorer.
[redigera] Dyraste presidentvalet i USA:s historia
Michael Toner, chef över USA:s federala valmyndighet, Federal Election Committee (FEC), utgår från att presidentvalet 2008 kommer att bli det dyraste i USA:s historia. Toner menar på att de sammanlagda utgifterna kommer att uppgå till mer än en miljard dollar. Dessutom är han av den åsikten, att en kandidat vid slutet av 2007 måste ha minst 100 miljoner doller i valkampanjmedel till sitt förfogande, för att tas på allvar och ha chans över hela landet.[10]
[redigera] Valkampanjdonationer från januari 2007 till maj 2008
Varje amerikansk medborgare får donera högst 4 600 dollar till varje kandidat under en presidentvalkampanj, vardera 2 300 dollar i för- och huvudvalkampanjerna.[11]
Lobbygrupper, så kallade Political Action Committees, får likaså ge bidrag upp till en fastställd övre gräns. Kandidaterna lägger också till en del av sin egen förmögenhet.
För alla kandidater utgör enskilda donationer från medborgare den största bidragskällan. Barack Obama är den enda kandidaten som uttryckligen avstår från andra donationer.
| Kandidat | Källa | Gåvointäkter i dollar |
Kampanjutgifter i dollar |
Återstod (”cash-on-hand”) i dollar |
Skulder i dollar |
|---|---|---|---|---|---|
| Barack Obama (D) | K | 295 515 894 | 252 368 560 | 43 147 334 | 304 163 |
| John McCain (R) | K | 121 881 173 | 90 289 371 | 31 591 802 | 1 268 974 |
Utslagna kandidaters kampanjfinansiering
| Kandidat | Källa | Gåvointäkter i dollar |
Kampanjutgifter i dollar |
Återstod (”cash-on-hand”) i dollar |
Skulder i dollar |
|---|---|---|---|---|---|
| Hillary Clinton (D) | K | 221 704 583 | 192 038 129 | 29 666 454 | 19 480 893 |
| Mitt Romney (R) | K | 111 115 777 | 111 069 181 | 60 421 | 44 300 000 |
| Rudolph Giuliani (R) | K | 65 531 287 | 65 336 729 | 194 558 | 3 628 117 |
| John Edwards (D) | K | 56 627 724 | 55 821 961 | 805 763 | 14 923 |
| Ron Paul (R) | K | 34 920 537 | 30 207 868 | 4 715 092 | inga |
| Bill Richardson (D) | K | 24 319 862 | 24 319 203 | 659 | 317 494 |
| Fred Thompson (R) | K | 24 102 904 | 23 723 349 | 379 555 | 107 905 |
| Mike Huckabee (R) | K | 16 365 788 | 16 331 311 | 34 477 | 74 449 |
[redigera] Se även
[redigera] Källor
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Präsidentschaftswahl in den Vereinigten Staaten 2008, 9 juni 2008.
- ^ Fråga: Äldsta presidenten?, svt.se, 3 oktober 2008.
- ^ Presidential Primaries auf nass.org
- ^ Denver lands Democratic convention
- ^ http://www.twincities.com/mld/twincities/news/breaking_news/16410827.htm
- ^ http://hosted.ap.org/dynamic/files/specials/election_night_2008/election_map_premium/index.html?SITE=NCSHE
- ^ BBC
- ^ Gravel
- ^ n-tv.de: Super-Delegierte & Co.
- ^ SPIEGEL ONLINE: Clintons nächste Hoffnung zerstört
- ^ New York Daily News: Next presidential election is likely to cost $1 billion 16 januari 2007
- ^ Opensecrets.org: Übersicht der Wahlkampfspenden 22. Mai 2008
[redigera] Externa länkar
Wikinews har nyheter relaterade till Presidentvalet i USA 2008
|
||||||||||||||||||||
| Presidentval i USA |
|---|
|
1789 • 1792 • 1796 • 1800 • 1804 • 1808 • 1812 • 1816 • 1820 • 1824 • 1828 • 1832 • 1836 • 1840 • 1844 • 1848 • 1852 • 1856 • 1860 • 1864 • 1868 • 1872 • 1876 • 1880 • 1884 • 1888 • 1892 • 1896 • 1900 • 1904 • 1908 • 1912 • 1916 • 1920 • 1924 • 1928 • 1932 • 1936 • 1940 • 1944 • 1948 • 1952 • 1956 • 1960 • 1964 • 1968 • 1972 • 1976 • 1980 • 1984 • 1988 • 1992 • 1996 • 2000 • 2004 • 2008 • 2012 |
| Relaterade artiklar |
| USA:s presidenter • USA:s vicepresidenter • Supertisdagen • Primärval i USA • Konvent • Elektorskollegiet i amerikanska presidentval |
