Taxidermi
Från Wikipedia
Taxidermi (grekiska för “gestaltning av huden”) är konsten att konservera och uppstoppa döda djur för att kunna ställa ut dessa. Taxidermi utförs på ryggradsdjur.
Uppstoppning av djur blev möjligt när man kunde preparera (garva) större djurhudar och sedan mitten av 1800-talet uppstoppade man djur inte som en kudde utan tillverkade en anatomisk korrekt stomme av exempelvis lera eller gips som sedan klädes med huden, fjädrar eller hår. I moderna preparat används även en stomme av Polyuretan. Större preparat behöver en kraftig stomme av metall. Ögonen tillverkas av glas eller plast, andra detaljer efterbearbetas och förbättras med färg. Skickliga djuruppstoppare eftersträvar ett så realistiskt resultat som möjligt, det kräver stor konstnärlig förmåga, eftersom arbetet har mycket med skulptörens gemensamt. Det färdiga resultatet kallas även dermoplastik (grekiska för derma = hud och plastein = formge). Några kända preparatorer var amerikanen Carl Ethan Akeley (1864-1926) samt tysken Karl Küsthardt (1865–1949) och Joseph Burger (1875–1956). En känd svensk konservator var Gustav Isak Kolthoff (1845-1913).
På 1800-talet och 1900-talets början, innan zoologiska trädgårdar kunde visa levande djur, var det populärt att utställa uppstoppade djur och en del speciella museer byggdes för detta ändamål . I Sverige uppstod under Kolthoffs ledning Biologiska museet i Stockholm och Södertälje samt Biotopia i Uppsala. I alla dessa museer placerade man djuren i realistiska, konstgjorda omgivningar. Även Naturhistoriska Riksmuseet förfogar över en stor samling av uppstoppade djur, en del av dessa kan beskådas av allmänheten.
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Taxidermi.
[redigera] Litteratur
- Becker, C. (2004): Wie ein zweites Leben – Der Tierbildner Herman H. ter Meer. – Leipzig: Passage-Verlag. ISBN 3-932900-95-2
- Kerz, F. (1912): Das Sammeln, Präparieren und Aufstellen der Wirbeltiere. – Stuttgart: Strecker & Schröder.